Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

torsdag 7 december 2023

Två kuliga saker igår.

 Selma och jag fick hänga med andra valpar hemma i Hundcoachens träningshall söder om Stockholm. Så kul med 7-8 valpar i olika storlekar. Bara att ta det lugnt med det livet runt sig var en bedrift från Selmas sida.



Så fin storpudel, lika gammal som Selma och så lugn.


Snorpan i soffan

 

Och när vi var klara, småpratade jag med en matte som visade sig komma från Värmdö, vars syster bor med sin mamma i mitt nya område. Och inte bara det, kom vi fram till. Systern och hennes mamma är min närmsta grannar. Vad är oddsen på det, när det är 150 lägenheter i området. I mitt hus är det fyra lägenheter, två uppe och två nere och vi två bor där uppe.

Sjukt, eller hur?

Idag tog Selma och jag en tur dit, och det börjar klarna hur jag vill ha det. Helst tapet överallt, faktiskt. Har hittat en från Boråstapeter, en serie som heter Linen (färgen jag gillar som tusan heter natural linen tror jag). Den matchar fondväggen med blommor helt perfekt. Visst skulle man kunna måla, men just nu är jag mer inne på tapet. Fast den jag har fått prover på har lite struktur i sig, och ska man sedan göra om kanske det är knepigare än en slät vägg?







Stora sovrummet, där jag inte ska sova. 


Vardagsrummet, där fondväggen är 5 meter, vilket är svårt att se med den här vinkeln. Det är fönsterväggen och den mitt emot som jag skulle vilja ha tapeten Linen på. 


Lilla sovrummet. Långt och smalt. Här ska säng och mormor och morfars skåp in. Det står idag i källarförrådet och jag saknar det.


Stora sovrummet åt andra hållet

Vardagsrummet sett från köket. 


Och lilla sovrummet sett inifrån

Jag har fått offert på tapetseringen, men inte mer än sovrum och fondvägg. När de gör jobbet ska jag fråga vad det kostar att få resten, två långväggar och två kortväggar på totalt 20 meter, att också få lite tapet på sig. 

I morgon lämnar jag Selma vid halv tre och sedan är det jobb hela kvällen, på lördag kväll hoppas jag vara klar med korret som bara har strulat så här långt. På söndag ska jag hjälpa Jonathan men så fort vi är klara ska jag hem och jobba. Den 13e ska jag spela en intervju med Lotta Bromé på Mix Megapol och på torsdag ska jag ha möte men det har jag lyckats fixa så att vi tar digitalt. 

Och på fredag kväll ska jag skicka Spanien 2 hur nu fan det ska gå till. Jag har frågat om Linnea och Jonathan kan ha Selma hela veckan, men det handlar också om Linneas jobb.

Så en hysterisk vecka i antågande, som förhoppningsvis går bra så att jag kan andas ut den 15e på kvällen, innan jag den 16e börjar redigera Fjällbacka 3. 

BARA den, fram till 15 januari. Det blir en walk the park i jämförelse.

Så, om jag summerar hösten så satte Coronan käppar i hjulet, för då kunde jag inte jobba på en vecka. Det är många dagar det, när schemat är så pressat. Några fester för min del är det inte tal om. Igår var det Bonnier Rights 20-års fest, och i veckan är det Forumfest. 

But no fest för Åsapåsa. Det gör mig inget alls, faktiskt. Jag går gärna när jag har tid (... att bli sjuk), men inte när det går så mycket skit som det gör nu. 

Inget svar på lungröntgen och jag tänker nog fråga min doktor om vi kan avvakta med att starta behandlingen (alltså om allt ser ok ut, peppar peppar) när jag kommer hem från Kanarieöarna. Om jag får biverkningar känns det bättre att vara hemma. 

Inga kommentarer: