Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

onsdag 2 april 2014

Mot Västervik,

i alla fall om exakt tre timmar.
Jag har stenkoll på minuter hit och dit. Incheckningstider och sånt.
Nisse höftar. "Runt den tiden blir väl bra", säger han.
Icke.
Jag vill veta exakt, inte typ.
Man ses inte vid fem. I alla fall inte jag.

Däremot kan min lägenhet vara stökig när jag går, det rör mig inte i ryggen om skorna står i oordning i hallen.
Nisse har däremot rättat till mattkanter, sett till att diskmaskinen är tömd och har inte ett klädesplagg liggande på en stol.

Om man kombinerar dessa två, och överlåter till varandra att fixa det vi är bra på, så fattar ni vilken bra kombination vi är.
Det blir liksom ordning på torpet när vi umgås.

Idag får jag klara mig själv.
11.01 går bussen.

6 kommentarer:

Susanne Jonsson sa...

Jag sitter och redigerar för fullt. På inrådan av min lektör så måste jag göra mina karaktärer mindre stereotypa, och vad jag förstår måste jag alltså ge mina karaktärer fler dimensioner... de snälla får inte bara vara snälla och de elaka får inte bara vara elaka.... fy sjutton vad svårt!!! Det blir en hel del att skriva om men det ska väl gå.
Hur gör du med sådant? Är det inte svårt att låta en karaktär som i grund och botten är snäll, få några dåliga egenskaper också? Hur mycket dåligt och snälla ska man ge dem? Skitsvårt tycker jag alltså!
Lycka till i Västervik!!

Annika Estassy sa...

Härligt att möta våren i London! Gör inte bara research, köp en snygg trasa av något slag också.

Åsa Hellberg sa...

Susanne; jag tänker att man kan fördjupa karaktärer genom att vi läsare förstår deras val, om det så är motsatsen till det vi hade valt att göra i samma situation. Typ: mördare har en elak styvfar som slog honom jäääämt (jaja, kliché, men du förstår.)
De snälla är också bara snälla av en anledning. Ge dem den.
Klart! :)

Annika; JA! :)

Susanne Jonsson sa...

Tack snälla du för tipset. Att låta karaktärsdragen bli tydliga genom de val personerna i fråga gör. Då blir ju det hela mycket enklare.
Att då en person mindre sympatisk kan jag ju göra genom att helt enkelt låta honom eller henne göra dåliga val... eller mindre sympatiska val.
Kanon!!!
Tusen tack!
Kraaaam

Ezter sa...

Ha det bra i Västervik!

Åsa Hellberg sa...

Susanne; precis. Krydda med en aning bakgrund bara, så att vi förstår varför personen väljer som den gör.

Ezter,Tack!