för nu ska det snart regna över min förort. Troligtvis rejält om jag tolkar molnen rätt.
Å andra sidan är jag inte mycket för att läsa mellan varken rader eller moln, det kan lätt bli fel.
Det där med olika erfarenhet ställer till det en hel del. En regnskur för mig, kan vara en förstörd dag för någon annan.
Eller förresten, det är inte erfarenheterna som är problemet utan vår oförmåga och vårt ointresse av att sätta oss in i vad andra känner/tycker/tänker.
Så istället för att fråga tolkar vi med den enda referensram vi har tillgång till, vår egen.
Så här säger Stefan Einhorn.
Jag tycker att han är klok.
Det finns bara två möjligheter för oss att förstå en annan människas tankar, känslor och behov. Den ena är att fråga hur vår medmänniska tänker och vill bli bemött. Den andra är att vi försöker sätta oss in i hur individen framför oss tänker och känner.
Denna förmåga till inkännande - empati - har alla människor, men mer eller mindre utvecklad.
Mina föreläsningar.
Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras.
Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka.
Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling.
Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär.
För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek.
Bokning sker via Författarcentrum
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Stefan Einhorn, han är en mycket klok man :) Jag gillar honom!
Ja, han är klok.
Skicka en kommentar