Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

onsdag 8 februari 2017

Från toan på biblioteket



Sedan höll jag låda i en och en halv timma, inklusive frågor.
Jätteroligt, som vanligt. "Det bästa jag har hört här någonsin", sa en kvinna efteråt och det gör mig ju jätteglad, såklart.
En gammal jobbarkompis, som bor en halvtimmas bilväg därifrån, kom, och det blev jag förstås extra glad över.

Sedan åkte jag till Ica Maxi i Enköping och köpte frukostmat innan jag körde hem och parkerade bilen här hemma, halv elva. 

Nu har jag ätit mina två stekta ägg med en skiva lagrad ost emellan, tagit vitaminer och Probimage och ska dricka två koppar kaffe.

Jag är öm vid näsroten och utmed sidan av den av någon anledning och läsglasen sitter precis på nästipppen eftersom det gör ont att ha dem längre upp. Jag måste ha fått någon smäll som jag inte minns, gått in i något med glasen på. 
Det låter inte helt olikt mig, faktiskt.

Och jag är så enormt trött idag.
Skulle kunna sova flera timmar till känns det som, men vaknade av klockan och då var jag i Sälen med en massa gamla kompisar.
Söt dröm men ändå. Dessa drömmar.

I alla fall:
Jag ska prata med min nya redaktör idag i telefon klockan tio, och jag förmodar att det är dags att skriva säljtexter. De brukar vilja ha en längre och en kort och kärnfull och sedan bollas den fram och tillbaka till alla är nöjda.
Jag har mest tänkt vara ledig idag faktiskt, i alla fall tills jag piggnar till men jag tror inte att det blir idag utan i morgon.

Hej så länge!




3 kommentarer:

Robert W sa...

Det var en blandad kompott. Är inte säker på om jag ska gratulera eller beklaga dig.

Eva-Lotta sa...

Det var mest positivt ändå. Jag blir lite glad att läsa att fler än jag är klantiga och går in i saker och sådant...

Åsa Hellberg sa...

Robert; gratulera såklart! :)

Eva-Lotta; absolut. En öm näsa och lite trött gör inte ett dugg.