Mest för att jag ju skriver om den. Om den som är bra.
Själv har jag ju problem med närhet, som ju är själva villkoret för kärlek förmodar jag ...
Jag tycker att förälskelse är svinjobbig för man tänker bara på den där personen hela tiden. Så 80% jobbigt och 20% mysigt tycker jag om det.
Sedan blir man kär och då blir det lättare, då kan jag tycka att 40% är jobbigt och 60% är bra.
Efter det kan man väl säga att det kommer en vardag, när man faktiskt måste börja anstränga sig och jag tror att det är då jag checkar ut. Oftast har jag lagt så mycket krut på tiden innan att när jag behöver få ett lyft från min partner och inte får det, så är det kört för mig. 99% jobbigt, 1% förhoppning.
Så totalen för mig sett över typ tre år är ungefär 30% bra, 70% kan kvitta.
Jämför det med 95% bra som singel, 5% lite småtrist (fast nästan inte, för det jag längtar efter har jag aldrig fått, haha) så fattar ni att valet är enkelt i mitt fall.
Jag älskar mitt singelliv!
Tjohoo.
5 kommentarer:
Tack Åsa! Så befriande att läsa. Det känns ibland som att vi lever i en påtvingad tvåsamhet i det här landet och då är det väldigt skönt att få höra det här perspektivet.
Så härligt att du gillar att leva som singel!
Ja, det är så himla härligt :)
När jag läser det här så instämmer jag väldigt mycket i det du skriver, det är så intressant. Jag lever också som singel och trivs väldigt bra med det livet, har tre vuxna barn så jag numera bor jag helt själv.På något sätt har jag ändå alltid levet med en strävan efter att snart få träffa den stora kärleken, men varför då egentligen då jag redan har ett bra liv? Är det egentligen något som då kommer att bli ändå bättre, eller är den längtan mycket styrd av den starka tvåsamhetsnormen som råder i vårt samhälle? Känns väldigt peppande och inspirerande att läsa om det du skriver att du är så nöjd som singel det finns inte så mycket fokus på det positiva utan ofta handlar det om hur man ska göra för att hitta någon, vilken datingsajt ska man välja.
Tack för bra text.
Hälsningar!
EvaKarin
Vad härligt, Eva-Karin.
Jag har alltid trivts ensam och inte riktigt hittat rätt i relationer, och långsamt har jag kommit fram till att det är nog nu, att det här passar mig allra bäst. Jag vill resten av mitt liv ensam och det finns ingen sorg kvar i det längre.
Tack för din kommentar!
Hej Åsa!
Vad hörligt att läsa dina inlägg om att du är så nöjd med singellivet, känner verkligen att jag behöver ha positiva singelförebilder. Trots att vi lever i ett land med många singlar tycker jag inte att det finns så många förebilder, de flesta verka ändå sträva efter att träffa någon och letar febrilt.
Tyvärr har jag inte kommit lika långt som du i detta att vara nöjd som singel, kan känna mig nöjd väldigt ofta men längtar otroligt mycket efter att träffa någon ibland. Då går jag in på någon dejtingsajt bara för att se att det inte alls ger något så går jag ur igen. Träffa mycket nya människor i jobbet men bara gifta män. I sådana perioder känns allt så fastlåst, då det samtidig verkar helt omöjligt att träffa någon och få ett bra förhållande med så är det då jag längtar som mest efter det. Sen kommer perioder då jag är nöjd också. Därför hjälper sådana här inlägg från dig, det känns verkligen peppande. Du som verkar så klok när det gäller detta, har du något bra tips som en kan ta till när det blir svackor och längtan efter en kärleksrelation är jättestark samtidigt som den känn väldigt avlägsen.
Tack för peppande inlägg.
Ha en bra dag!
Blomman
Skicka en kommentar