på den nya trestjärniga krogen Franzén i Stockholm, så jag gick in på deras hemsida för att kolla lite. Well.
OM man nu är superintresserad av mat (det är inte jag, jag är mer intresserad av hypen runt krogen) så är det säkert värt de 3000 kronor per kuvert som tiorättersmiddagen kostar. Men jag är en slabbedask som slänger i mig mat för att jag är hungrig och det är sällan lyckat på ett sådant där ställe.
Igår slängde jag i mig müsli här hemma under en hungerattack och det skulle jag förstås inte ha gjort. Jag äter aldrig det annars (trots att det är så himla gott!)
Hade jag varit ombord på ett flygplan hade detta skett.
Jaja.
Idag ska jag äta det som magen gillar.
Jag tänkte på det där med flyget.
När jag åkte till USA första gången, med Jonathan, hotade min mage att sprängas så mycket gaser hade jag. Vi hade ätit både mackor och godis på flygplatsen innan vi åkte och jag hade inte en aning om att det ställde till det för mig.
Nästa resa hade jag provat på LCHF och förstått mer av vad min kropp gillade, så då åt jag ägg till frukost - kanske till och med bacon - och då kom det inte en enda gasattack.
(Sedan åt jag bröd i mängder i USA eftersom deras bagels är to die for, men då var vi ju ute hela dagarna och då spelade det ju ingen roll, hehe.)
Det var dagens rapport om min mage.
Kände att ni längtade efter en sådan.
Nu manus.
Mot 40 tusen.
Wohoo.
Mina föreläsningar.
Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras.
Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka.
Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling.
Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär.
För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek.
Bokning sker via Författarcentrum
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Sån mage känner jag till🤪
En galet stor skillnad om man låter bli njöl och socker, i alla fall för mig.
Påminn mig att inte sitta bredvid dig om du ätit bröd ... :D
Yes, de´ där känner man igen :)!!
Annika; Jag ska varna!
Anonym, eller hur?
Skicka en kommentar