Visst blir det enklare när man har gjort det några gånger, men det är också känsligt eftersom man lämnar ut sitt manus till allmän beskådning och därmed utsätter sig själv för eventuell kritik.
Sedan ska boken sälja så att jag kan äta ett år till och helst ska den in på i alla fall någon lista som förlaget sedan kan vifta med.
Det är mycket som ska stämma för att det ska bli en succé.
Jag kan bara göra mitt allra bästa när jag jobbar med manuset, sedan är det rätt mycket upp till en massa andra människor och det är läskigt när jag helst vill ha kontroll på precis hela processen.
Nu står det inte alls och faller med nya Sonjan. Den blir en del i mitt maskineri. På samma sätt ser jag på Sexstrejken som lanseras nästa vecka.
Jag har högre krav på Flanagans försäljning och önskar inget hellre än att den går bra. Den är värd det.
Idag har det varit molnigt här vilket gav mig chansen att ösa på i manuset, men jag vet inte vad som hände under de där timmarna jag jobbade. Jag fick ihop hälften av det jag skulle.
Jaja.
Jag får försöka ta igen det i morgon.
När jag kommer hem har jag 6 veckor kvar till deadline. Det kan gå.
Det var det, denna onsdag.
Jag har varit här i nio dagar och min kropp vill inte bli brun i år.
När jag var här förra året, andra omgången, så blev jag superbrun på de få timmar jag skrapade ihop när jag hade rast från manuset – tyckte jag ända tills jag kom hem och såg alla andra som var betydligt brunare eftersom sommaren hemma var lika fin som den här.
Nu vila lite, sedan middag och glass på balkongen.
Häpp!
2 kommentarer:
Bara njut!
Det ska jag!!
Skicka en kommentar