26 år sedan den här hösten.

 Jag sitter vid skrivbordet och tänker tillbaka.

Först Estonia och sedan skotten på Stureplan, på min gamla arbetsplats Sturecompagniet. Jag minns båda händelserna från att jag var uppe och ammade Jonathan. 

Estonia 26 år idag, skotten på Stureplan var den 4e december googlade jag mig just fram till. 

Jag hade fram till jag blev gravid jobbat med taxfreeförsäljning på Norra Baltikum, och besökt Estonia flera gånger. Men bara i hamn. Så fin båt. Helg obegripligt att den kunde sjunka. Och mitt Sture, där man hade stått i T-shirt och jobbat i dörren. Jag slutade 1991, men var tillbaka och jobbade på två semestrar efter det för att det var så kul.

Efter skotten förändrades dörrarna i stan. Tonen blev en annan, skottsäkra västar fanns under kläderna på dörrpersonalen. 

Jag hade fått barn och var ensam, så utelivet var inget jag längre tänkte på. Men många gamla kollegor jobbade ju kvar även efteråt.

När jag tänker på dörrvaktsjobbet, tänker jag på hur godtyckligt det var. Du får komma in, du får inte komma in ... Det skulle jag inte klara idag. Jag vill ha regler, gärna uppspaltade ordentligt i kolumner som bara är att följa. Inget får inte vara orättvist och inget får vara hemligt.  

Jag tänkte på det igår när jag återigen såg A star is born, att jag har så många skador från min relation med en missbrukare. Och läkningar. Det är väldigt dubbelt. Men jag har fortfarande en hel del posttraumatisk stress, och det släpper nog aldrig. Jag får bara leva med det. Det finns saker jag undviker, platser jag inte åker till, ställen jag aldrig skulle kunna bo på ... men jag har också läkt många gamla trauman som jag inte såg förrän då. Många självskadebeteenden jag haft tidigare kunde jag släppa. 

Men Ally i filmen (Lady Gagas roll) hade så mycket av det jag hade. Den stora förståelsen, viljan att förlåta och lämna bakom sig vad man än blev utsatt för. Och så missbrukarens (Bradley Coopers) sårbarhet  som gick att nästan ta på och som var helt omöjlig att värja sig från. 

Nästa gång någon frågar mig varför man stannar kvar hos en missbrukare ska jag rekommendera den filmen.

Idag ska jag fortsätta läsa förstakapitel, handla,  Bosse kommer hit och ska fixa mina garderober i hallen och sent i eftermiddag ska jag sätta på mig ansiktet och vara med i en direktsändning i 1,6 miljonerklubben. Busy måndag i förorten.