Kravlade mig upp i någon form av tid idag.

 Förhoppningsvis kommer jag att hålla mig vaken hela dagen. Jag behöver gå upp tidigare framöver när jag ska börja skriva på nytt material. Min bästa skrivtid är trots allt på förmiddagen och ju tidigare desto bättre. Komma igång kl 9 är helt perfekt, men jag vill ju ha tid till mitt innan det, så 8 borde jag vakna varje dag. Jag ska bättra mig från och med den här veckan.

Nu fattar ni ungefär hur tråkigt det här blogginlägget kommer att bli. När jag pratar om när jag borde kliva ur sängen har det liksom återigen spårat ur. Det blir liksom ingen ordning här efter en sådan inledning. Men vad göra I DESSA TIDER (fy satan vad jag hatar det uttrycket) när inget händer värt att berätta om? Jag har inte vunnit några priser, har inte ens blivit nominerad och kan tigga röster (det hatar jag förresten också, alltså är jag mest tacksam för att inte bli nominerad), och det enda jag gör är research, latar mig, tittar på gamla bilder och ser på tv.

Igår såg jag Stekta gröna tomater, som jag var helt övertygad om att jag hade sett. Men det hade jag inte och den var ju alldeles fantastisk! 

Jag tror att jag möjligtvis rört ihop den med Blommor av stål, som ju också är en makalös film. Den måste jag snart se igen känns det som. Jag gillar kvinnodrivna filmer, det är något med vänskap som tilltalar mig väldigt mycket. Mäns vänskap beskrivs sällan och aldrig så som den kvinnliga. 

Jaha. Det var det från ett för dagen rätt mulet Farsta. Jag ska ändå gå ut senare, hade jag tänkt. Jag lyssnar på ljudbok (3e i serien om familjen Bridgerton) och trampar på så gott det går i leran som är just nu. 

Hoppas er vecka blir GOD!  Var rädda om er, det är verkligen inte över!