Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

tisdag 7 juni 2022

Det blev en hel del att göra i manuset igår,

 idag ska jag försöka få till resten då. Upprepningar av småord – och läsa igenom det jag författade igår.

I morgon skickas manuset, utan att Lena tittar igenom det först, till sättning, och nästa gång jag får tillbaka det ser det ut som en bok, och då ska jag korrläsa. Från Cypern. Båda första och andra korret gör jag därifrån. Digitalt, för det är så min redaktör vill ha det. 

I korret kan jag förstås ändra om jag vill. Förra året minns jag att jag upptäckte grejer överallt, även korr 2 innehöll småsaker som var HELT FEL. I den tryckta fanns det ändå 5 misstag kvar, bland annat sammanblandning av namn. Frankie och Billie var väl för lika till sist, för det var dessa två som blev fel mer än en gång.

Nu heter huvudpersonerna Anna och Cornelia, och jag tänker att de namnen inte är lika alls. Egentligen heter Cornelia Alma, men det gick ju inte såklart. Det hade nog till och med jag rört ihop. Men Cornelia finns som andranamn i släkten, så det fick hon heta. De andra systrarna (de var 6 st) hette Hilma, Justina, Lovisa och Tilda. 



Det här är Petter och Beata Larsson. Pappa och mamma till Anna, Alma och de andra fyra flickorna.  Mormor och morfar till min morfar. Petter blev 95 år och Beata 90. Ingen av deras döttrar blev lika gamla. Ser ni att Beata bär örhängen. Det ser jag inte att någon gör på de många andra bilderna jag har. 

I nästa bok, eller om det blir den 3e i serien, heter systrarna Annie, Ester, Sigrid och Rut, där jag kommer att döpa Annie till hennes andranamn, Charlotta. Anna i första boken och Annie i andra, funkar inte riktigt heller. 

Det var det, denna morgon, där det är hög tid att sätta fart. 

Tjohej.

2 kommentarer:

Eva-Lotta sa...

Det är nog smart att inte ha för lika namn. Jag har läst vissa böcker som ända till slutet förvillar mig med namnen.
Det är inga små örhängen hon har heller!

Åsa Hellberg sa...

Nej, jag vet, det är stora ringar! :)