Selma in da house

 Just nu har hon trängt sig ned bredvid mig i fåtöljen efter vår lite längre promenad. 

I bilen till Sumpan häromdagen gnällde hon mycket, och det gjorde hon när jag hämtade henne idag också (hon sitter i sin resväska, fastkopplad) men gnället gick fortare över. Nu ska hon vara här i två nätter, för min deadline närmar sig med stormsteg och jag behöver jobba allt jag kan. Jag har fortfarande hälften kvar och bara några få dagar att jobba på. Så hon åker tillbaka till Jonathan på onsdag och så tar jag henne igen lördag kväll när jag ändå ska dit och mysa.

Hon blir så himla glad när vi ses, det omöjligt att inte bli tokkär i henne och för Linnea blir det nästan ledsamt när hon är här hos mig. Jag känner inte på samma sätt och mig gör det inget om hon är mer i Sumpan, bara jag får ha henne ett par dagar i veckan. 

Nu sover hon bättre. I natt var hon tydligen uppe 2 och rastades, men sedan sov hon till 8.30. 

Det var hundrapporten.

Eksemrapporten lyder: för jävligt. Idag försökte jag få tag på min läkarmottagning (Diagnostiskt centrum) men det gick inte. Ring i morgon igen, var det automatiserade svaret. 

JAJA. Jag får försöka för att det ringer upp tror jag inte ett dugg på. Jag mejlade att de skulle ringa, men sådan tur har jag väl inte.

Just nu skriver jag i alla fall på min NYA DATOR. Så glad för den. En macbook air som är större än den tidigare var. Den här modellen, strax över 15 tum, kom i maj i år. Den tidigare var 13 typ. Jag behöver något som är lite större och den här är perfekt.

Jag ska göra mitt bästa för att inte använda den när jag är nyinsmörjd, fast det är så svårt för jag måste ju smörja in mig mest hela tiden. Den var så dyr, och jag är så rädd om den, men det är ju mitt enda arbetsredskap. 

Nu la sig min ulltott framför datorn, alltså behöver jag avsluta bloggandet. Jobba får jag väl göra senare.