Videomöte funkar ju riktigt bra, faktiskt.

 Nu har jag haft ett med vårdcentralen i Farsta och fick en superbra läkare. Hon trodde att mina problem kanske hänger ihop, att det är kontakteksem och att även svullnaden i ansiktet tillhör.

Alltså skriver hon en remiss, och kanske kan tiden jag redan har, den 8e september, kopplas till remissen. Hoppas det. Det är samma ställe jag ska till.

Jag blev genast på gott städhumör trots svullen läpp, självspricka i pefingret (gör skitont när man skriver) och ett kliande öra. Idag är jag ledig och måste blir klar med städeriet, men nu är jag återladdad för det. Tack Capio Farsta.

Jag har städat garderoberna redan, hängt undan och hängt fram. Vissa saker har jag året runt, förstås, men tunna sommarklänningar och många t-shirts sparar jag till nästa sommar. Jag har ändå alltid en tröja på mig över när det blir kallt, så de mest slitna går ett varv till över vinterhalvåret så är de andra fina i vår. 

Annat hänger med ett tag till som det här:

Kläder från HM som jag aldrig har använt. Så snyggt. Om det är fint väder nästa lördag när jag ska vara med på bokdagen på Bonniers, ska jag nog ha det på mig. Det är liksom sista chansen innan nästa sommar.

Det var det. Idag ska jag inte stoppa in något i diskmaskinen som har massor med Yes handdiskmedel i sig. Jag köpte en wokpanna på Ikea som inte funkade på min induktionsspis och hade hällt olja i den för att steka. Sedan hällde jag diskmedel i den för att lösa oljan, och glömde bort det när jag ställde in den i diskmaskinen. Resultat: skum som rann ut på golvet. 

Alltså det där ögonblicket när fötterna fastnar på golvet och ögonen försöker ta in vad de ser. Och tankarna som snurrar, en i taget. Först: okej, nu måste jag köpa en ny diskmaskin (alltid min först reflex. Ut med det dåliga). Två: nej, jag behöver en reparatör (den är ju bara två år och åtta månader) Tre: vänta lite, kan det vara diskmedlet i woken?

Google google och google. 

Nåväl. Nu är det förhoppningsvis som det ska igen. Jag diskar just nu. Och woken blev Jonathan och Linnea superglada över. De har "velat ha en jättelänge." Och de diskar för hand ...