Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

tisdag 7 juni 2022

Skickat manus, tjohej!

 Nästa gång ska jag ha en vecka över bara till småord, fy tusan vad många det är som är upprepande och dessutom onödiga. 

Och det är inte alls ett tråkigt jobb att rensa upp bland dem, bara tidsödande. Och varje gång sparar jag det till slutet – eftersom jag har glömt hur viktigt det är att inte ha 105 st fin (i olika varianter) i samma bok och att det tar TID att redigera. 

Inatt vaknade jag av att jag kände mig konstig och frös, och idag har jag varit lite hängig (är bästa ordet). Inte sjuk, men något är liksom inte 100 i kroppen. Ingen feber, inget utslag på covid-spottest, men lite ont i kroppen och en aning tung i huvudet. 

Inkubationstiden för en förkylning är på 1-5 dagar, covid 3-5.  För fem dagar sedan var jag på Jonathans releasefest för hans artist, och det måste varit då jag smittades av något, för sedan dess har jag inte varit ute mer än för att handla och då var jag inte i närheten av någon alls.  Linnea har varit snuvig på Cypern, så det KAN ju komma från festen. 

HÅLL EN TUMME för att det är borta tills på lördag, då jag åker till västkusten. På måndag flyger vi ju till Cypern. 

På torsdag ska jag ju på hemlig grej, men den kan vi skjuta på tills efter sommaren. Jag ska meddela förlaget hur jag mår i morgon, men om jag inte är helt och hållet 100 så ställer vi in. Ett vanligt år, utan pandemin, hade jag tagit alvedon och bara sagt att jag inte ville kramas pga ev förkylning, men det är inget vanlig år ... än. 

Jag har varit sjuk två gånger på Cypern, och sådär rejält att jag har fått feber och bara velat sova. 

Första gången var värst, då skulle mamma och jag var där i två veckor, och jag var jag sjuk i en av dem.  När Jonathan var med andra gången (en vecka av två) var jag också sjuk med feber i flera dagar, men då kunde jag i alla fall jobba. 

Jag var i alla fall frisk nog att ta den här fina bilden på honom där:



JAJA. Det blir som det blir. Vi får väl skjuta på det om jag blir sjuk på riktigt. 

Jag är i alla fall nöjd med dagens jobb, och med att ha skickat manus. Bra gjort, Hellberg. 






2 kommentarer:

Eva-Lotta sa...

Håller tummarna för att du inte blir sjuk!

Åsa Hellberg sa...

TACK!!