Jag är en tacksam typ.
Exempel:
Radio Stockholm berättar om att det redan är långa köer på Nynäsvägen, den väg som jag åkte varje dag när jag jobbade i Upplands-Väsby.
På den tiden hade jag en knatte, eftersom jag jobbade där när Jonathan var tre till tretton år.
Hemresan var på sätt och vis värst. Jag var alltid rädd för att det skulle ha hänt en olycka, för då var det kört att komma i tid till dagis eller fritids.
Eller, worst case, skulle hända mig något.
Som ensamstående förälder var det alltid min största rädsla, för vad skulle hända med min lille pojke då?
Så, dagens tacksamhet handlar om att jag får sitta vid mitt köksbord i förorten till förorten och se på regnet utanför fönstret. Jag behöver inte åka någonstans alls just nu, kan dricka mitt kaffe så länge jag vill. Jonathan mår bra, igår messade han en bild från pressbyrån där En liten värld stod i hyllan.
Klockan tio ska jag tvätta, det är det enda som står på mitt schema idag.
Mina lediga dagar fortsätter och snart har jag nog samlat ihop till den semestern som jag så väl har behövt.
Hurra!
6 kommentarer:
Hurra!
Ring om din semester behöver babblas bort ett tag!
Ja, nog finns det en del att vara tacksam för. Såg du bilden jag la på Instagram med dina böcker? Jag taggade dig, så du bör kunna se den! I vår lilla mataffär :)
Ezter; din insta är väl privat? Jag har inte sett någon tagg:)
Ja det är den, men trodde du kunde se de bilder du taggas i? Men så funkar det inte. De har skyltat med Sonja och Toscana på ett bord, mitt bland andra böcker de har i affären :) Står tom en skylt om det! Typiskt raderade jag bilden från telefonen igår...
Tack ändå för omtanken!
Usch, den tiden var inte rolig när man satt och hoppade på bussen/tåget för att hinna till jobbet/dagis i tid
Skicka en kommentar