Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

tisdag 27 februari 2018

Tack för alla tummar.

Jag anlände till bibblan en kvart sen, men det fikades där för fullt då så ingen hade nog saknat mig.
Det var jättemycket folk, kul, här kostade det trots allt pengar. Vissa tar betalt (60 kr här) och bjuder på fika och på andra ställen är det gratis.

I alla fall: det var roligt, och jag fick säga hej till en faster som jag aldrig har träffat tidigare. Jag har ju ingen som helst koll på den sidan av "mig" men tack vare en kusin som jag har fått kontakt med via bloggen, så har jag fått veta lite mer.
Hon och hennes sambo körde mig sedan till stationen, där tåget bara var en kvart sent (till skillnad mot en timma och tjugo minuter när jag åkte dit) och en i publiken höll koll på det där så vi kunde dra över med den kvarten vi missade i början.

Jag svettades i skidbyxor på tåget men man vet ju aldrig i sådant här väder, lika bra att vara redo. Det var ruskigt kallt idag, verkligen ruskigt kallt när jag stack hemifrån vid 16-tiden.
Men lite bättre nu efter föreläsningen.
I morgon måste jag handla, men går nog bara till min Ica i huset om det ska bli lika kallt.

Bra dag. Sex timmar av resa och föreläsning är ju perfekt. Mindre än fem om jag inte hade tagit ett tidigt tåg för att vara på den säkra sidan.

Tack Flen, det var roligt!


3 kommentarer:

Eva-Lotta sa...

Skönt att det funkade! Här är minus dryga 13 grader och blåser! Tar en filt med i bilen när jag kör till jobbet, fall i fall. Mycket vilt på den lilla vägen jag har dit. DDessutom brukar den vara glashal.

Anonym sa...

Tack för en mycket trevlig "cafékväll"- tur tåget hem var lite försenat så vi fick njuta lite till av din historia. Du berättar målande även på scen (inte bara i böckerna) Lev väl

Åsa Hellberg sa...

Eva-Lotta; ta det försiktigt!

Anonym: tack, vad snäll! Och tack för att du kom!