Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

måndag 23 mars 2020

Lektion 7


Konflikter.
Kanske det roligaste med att skriva en bok.


På första sidan (i alla fall i första kapitlet) ska den presenteras, på sista sidan ska den vara löst (eller så har du skapat en ny som löses först i nästa bok)

Din huvudperson ska gå från ett läge till ett annat. 
Från koja till slott, eller omvänt om någon har insett att det bara var ett luftslott.

Huvudkaraktären (karaktärerna oftast i mitt fall) ska bildligt talat kämpa sig över broar, krypa i tunnlar, klättra i berg, slå halv ihjäl sig, ligga i gipsvagga, förlora allt i jakten på lösningen på problemet, för om problemet inte löses är din karaktärs hela värld förstörd.

Är ni med?

De måste ha ett problem som inte går att lösa med ett telefonsamtal.
Jag ser det ibland, inte minst på film eller i tv-serier, och då blir det för mig bara en stor gäspning.

Konflikter är alldeles nödvändiga i underhållningsböcker. I min genre löser man dem.
Det är därför man läser vår typ av litteratur, vill jag påstå.
Redan när man slår upp pärmarna till en feelgood eller deckare vet att den största konflikten i boken kommer att lösa sig, däremot inte hur.

Men känslan hos läsaren ska ändå vara ett det känns omöjligt att nå det som huvudkaraktären behöver.
  
Jag har oftast flera konflikter samtidigt i mina böcker och helt ärligt tror jag att det bara handlar om att jag gillar att klura ut hur sjutton jag ska lösa dem.

Eftersom jag tycker om att ha flera huvudpersoner så måste var och en få sin hink med problem att lösa.

Ibland är konflikten tydlig, som i min hästbok Ett oväntat besök, där en arvstvist ställer hela existensen av hästgården på spel. I den boken fanns det både skurkar och kärlek inbakad i de yttre konflikterna.

En mindre konflikt i den boken har min hämmade präst Annie, och hon har den med alla män i hela världen. Hon har inte har legat sedan Eldkvarn brann, men hänger med Nikki till Mallorca, blir berusad på vin och flamencomusik och badar sedan naken med en eldig spanjor i Nikkis pool
Konflikten löst.
Den stora konfliken löper genom boken, de mindre kan lösas på vägen.


Jag håller mig aldrig på ett ställe i mina böcker. I den här ligger hästgården i Söderköping, sommarstugan i Hunnebostrand och så har den döda pappan ett hus på Mallorca – konstigt nog precis bredvid Rebeckas (från Sonjaböckerna).


I Sonjaböckerna ligger många av de stora konflikterna just inom karaktärerna.

De begränsas av tidigare erfarenheter, sätter sina egna käppar i hjulen. Det kan vara av feghet, men också av egenomsorg. 
Man har varit där, man har förlorat någon man älskar, hur ska man våga sig på det där med kärlek igen?

Konflikten då vädjar till våra känslor som läsare på ett annat sätt än den yttre som oftast får oss att heja på vår huvudperson, och där vi inte alltid behöver känna identifikation som vi gör om någon hindras av det som finns på insidan där vi alla är så sårbara.

Det här är viktigt: när ni säger att det inte händer något i ert manus så har ni missat konflikten. 
Den måste vara såpass djup/stor att den styr hela handlingen framåt. Det är den som driver hela berättelsen.

Om ni någon gång har läst en bok där det finns många cliffhangers så har ni träffat på en författare som är bra på konflikt. Att avsluta ett kapitel som tvingar dig att läsa även nästa är bra författarskap – i alla fall i underhållningslitteraturen.
Läs och lär.

Känner du att din berättelse är tråkig så se över huvudkonflikten. Den är motorn och måste bära genom hela berättelsen.

Uppgift: Har du någon bok som du bara inte kunde släppa.
Varför?
Vad gjorde den författaren som höll greppet om dig.
Läs ett kapitel. Det troliga är att du märker att ingången i kapitlet var på ett sätt och utgången en annan.

Vad skulle hända i din egen berättelse om du la ned mer krut på konflikten?
I deckare kan man ta livet av tio personer.
I Feelgood har vi inte den möjligheten men vår berättelse ska kännas  minst lika spännande ändå. (Alltså vill jag påstå att feelgood på det sättet är svårare att skriva, mycket härligare  dock.)


Nästan gång ska vi prata om dramatiska kurvor. Det låter osexigt men det är det inte.
Utan en skarp konflikt blir det inte särskilt dramatiskt, så ha din konflikt redo innan den lektionen!

Och  fyll på i kommentarsfältet. Jag tänker att det blir ett uppsamlingskapitel i slutet av vår skola.

Har ni hängt med så här långt har ni 

1. vågat stå för att ni är viktiga nog att få ha en dröm.

2. satt ett mål. Du har tittat på dina hinder och dina resurser.

3. Lärt dig att regler är bullshit, det som räknas är det som får dig att färdigställa din bok.

4. Du har lärt dig mer om hur dialog används.

5. Att miljöbeskrivningar kan vara ett nödvändigt ont (ett mjölpaket på ett köksbord) eller en grön frodig gräsmattedröm som breder ut sig i alla evighet.

6 Fått svar på ditt och datt

7 Förstått betydelsen av en eller flera konflikter och att de kan komma utifrån, inifrån, eller i värsta (bästa) fall från alla håll. Konflikter går inte att lösa med ett samtal. Inte tio heller.

GUD vad bra du är redan. Jag hejar på dig!


11 kommentarer:

Lillian sa...

Här tycker jag det är klurigt som fasen! Flera gånger när jag läser böcker tänker jag att hur sjutton ska de klara sig ur dessa problem. Kniporna de är i går ju inte att lösa med varken heder eller liv i behåll. Och så bara löser sig allt! På ett sätt som man verkligen inte kunnat hitta på själv. Här får jag en klump i halsen när jag tänker på att jag själv ska hitta en massa fiffiga lösningar så allt bara ramlar på plats. Känns inte som jag kan göra det. Men jag har satt mitt mål för varje dag och tänker skriva alla orden enligt plan. Så hoppas jag att jag hittar på något sätt. Får väl offra en get till en väl vald gud för att lyckas...

Maria sa...


Konflikter är kul! Har svårt att bedöma om andra värdera dem jag skriver på samma sätt som jag, men det lär väl visa sig.
Tycker du är väldigt bra på konflikter i dina berättelser. Skulle nog säga att det är din andra styrka!!

Anonym sa...

Det låter så himla självklart när du skriver i din skola här ovan, men jag undrar hur du kommer på allt detta från början? Hur du tänker ut din huvudperson och hennes konflikt. Vad får dig att börja klura på sådana saker? Du verkar ha en hink att ösa ur. Hur snabbt efter att din senaste bok är färdig har du kommit på nästa ämne och huvudperson?/Jeanette

Gunilla sa...

Jag älskar att alla måste "få sin hink med problem att lösa." ;-)
Har legat lite på latsidan i helgen och haft annat i dag, men tar igen det i morgon.

Åsa Hellberg sa...

Jeanette, du måste hänga med från början. Jag har inget annat än en kvinnlig huvudkaraktär när jag börjar.

Lena S sa...

Funderade på mina styrkor och svagheter. En styrka är nog mina fantasi och energin och glädjen i att skriva (när det känns bra och jag har flyt). Svagheten är väl egentligen min förmåga att ge upp när jag tycker att allt jag skriver suger. Å andra sidan börjar jag ju igen efter ett (kortare eller längre) tag. Virusskrivskolan är en stor hjälp, verkligen!
En svaghet till, att jag har svårt att hålla reda på alla sidor i dokumentet. Glömmer vad jag skrivit. Men, antecknar vart efter nu, skriver jag oftare så kanske det ger sig. Tycker dock att det är lite rörigt..har du alltid stenkoll? Gärna mer tips kring det i så fall :)

Caroline sa...

Bra lektion! 😃 Jag har många konflikter i mitt feelgoodmanus, både inre och yttre. En del har jag bara planterat än så länge, och precis som du säger: Det ska bli spännande att se när och hur de ska lösas. Rolig utmaning det där att jonglera med flera konflikter samtidigt och hos olika karaktärer.
Igår skrev jag ett kapitel som jag inte var riktigt nöjd med, men jag lät det bara vara så länge. När jag senare på kvällen läste din lektion så slog det mig: Det händer ju för lite med karaktären som har perspektivet! Alltså: jag måste skruva upp konflikten och avsluta med en cliffhanger. Tack för det ”fröken Åsa”!

Kerstin Brandt sa...

Så många bra råd! Tack!!
Ett problem jag har är tiden, i min berättelse alltså. Om t ex något händer på en onsdag och sedan är det helg och det händer en massa annat så kan jag då plötsligt upptäcka att den första händelsen omöjligt kan ha inträffat i onsdags. Gissar att jag behöver göra en tidsaxel....
Du skrev här i virusskirivskolan om berättartekniska grepp och att det är ok att kopiera dem men kan det inte vara svårt att se var gränsen går?
Det finns ju författare som skrivit om exempelvis Jane Austens romaner i nutid (Curtis Sittenfield, Val Mc Dermod, Joanna Trollope), och det verkar vara accepterat att göra så. Jag har en idé om att skriva om en bok från 40-talet i nutid, är ok att bara göra det?

Åsa Hellberg sa...

Ha koll på upphovsrätten, och gör den helt till din, så som till exempel Sittenfield gjorde.
Min bok Gloria baseras på operan Carmen, det var ett superroligt projekt.

Anonym sa...

Tack Åsa,
Ja jag har en dröm. En dag ska jag lyckas med att få ge ut en bok.
Jag har satt mål. 3500/vecka. Har nu skrivit 4500 ord.
Jag tycker också miljöbeskrivningar är svåra.
Ja, jag har med konflikter. Men måste nog hitta fler.
Det svåraste är nog karaktärerna att de verkligen får liv.
Sen att början verkligen gör att intresset väcks. Men när jag läser andra böcker håller jag ofta på ge upp från början. Tar många sidor (upp mot 50 ibland) inan man fastnar.
Då kan jag inte låta bli och fundera. Hur kunde de få ett bokkontrakt med så seg början.
Har skrivit om din virusskrivskola i min blogg.
https://www.sehlberg.net/ulla-undrar/att-skriva-med-mal/
Kommer att skriva eftersom där hur det går med mitt skrivande.
Jag fortsätter att följa din skola. Gillar att man inte ska följa alla regler :-)

Åsa Hellberg sa...

Hej Sehlberg vad roligt!
Jag håller med, vissa böcker är väldig sega :) men det är nog tycke och smak och författaren där resonerar väl annorlunda än jag.