Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

onsdag 28 oktober 2020

Ett dygn borta, och störtmysigt

 att tillbringa det med Jonathan och Linnea.

Vi var på det smått berömda Steam i Västerås, och jag måste säga att jag var måttligt imponerad, men så har jag bott på väldigt fina hotell – och har egna tankar i mina böcker om hur ett sådant ska fungera – så fläckar på matta, inget ljus i badrummet så att man sminka sig, ingen möjlighet att göra kaffe, prydnadskuddar i sängen (som naturligtvis inte tvättas efter varje gäst), handikappanpassat rum – vilket betydde att det var duschdraperier i badrummet (usch, känns sunkigt just nu) och att mitt rum kostade 800 mer än Jonathans bara för att det var större tack vare rullstolsanpassningen. 

För det högre priset borde något vara skillnad (de kallas också olika saker, typ Superior och Deluxe - som borde ha kallats handikapprum), men inget utöver storleken och en högre toalett (inget för kvinnor och barn, alltså) skilde dem åt.

I restaurangen tyckte man att vi skulle sitta hopträngda 3 pers i en soffa och äta vår trerättersmiddag och servitrisen blev skitirriterad när vi vägrade. 

Jag tillhör inte Jonathans och Linneas hushåll, och att sitta så nära skulle aldrig falla mig in. I bilen är det okej att sitta bredvid varandra, det är trots allt några decimeter emellan oss där, i en soffa hade vi fått trängas. Och hur pratar man med varandra om man inte kan titta på den man pratar med?

Så sura miner men vi fick ett annat bord. Och maten var supergod. Vi fick skicka ut det som Jonathan och Linnea hade beställt för deras kött var kallt, men det ordnade man direkt. 

Det är möjligt att pooler och sånt är mysiga och läckert, men där var vi aldrig.

Biografen var cool och man skulle visa Pretty Woman, men vi valde att titta på tv på rummet istället. 

Som research var det värdefullt. Det var med de ögonen jag såg på hotellet och jag hade gett det betyget 3 av 5 om jag vore en hotellspion. Kanske högre betyg om jag hade använt alla aktiviteter de erbjöd, men jag vill få exemplarisk service och ett tipptopp rum. Det fick jag inte här.

Men det bästa var ju ändå sällskapet. Det är alltid lika roligt att vara med dem. 2 av 2 möjliga stjärnor.







I morgon biltvätt och sedan besiktning. På eftermiddagen lite jobb.

Hoppas att ni har en fin vecka!









2 kommentarer:

Eva-Lotta sa...

Lät sådär, tur sällskapet var det bästa😊

Åsa Hellberg sa...

Ja, verkligen!