Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

torsdag 13 mars 2014

Att skriva en bok. Så här gör och tänker jag.

Jag får frågor om hur man gör, och jag tror inte att jag är rätt människa att svara på det.
Däremot kan jag berätta hur JAG gör, vilket skiljer sig till exempel från hur Simona gör. Och jag tror att de flesta proffs faktiskt gör mer som hon än som jag.

Det viktigaste av allt är i alla fall att hitta ett sätt som passar dig.
Men hur vet jag det då, undrar du.
Svaret på det får du när ditt manus är klart.
Blir det inget manus, trots att allt runt omkring fungerar = barnen är tysta, partnern har förstått, du har slutat spela golf, träffar inte längre vänner, har sagt hej då till FB, ja då kanske du ska börja titta på hur du gör.

Det viktigaste i början är att jag har tagit ett beslut om att jag ska skriva en ny bok.
Det låter fånigt men det är helt avgörande. Jag säger inte att jag ska försöka, inte att jag tror att jag ska.
Jag ska skriva en bok. Punkt.

Fine så långt.
Sedan, och det här bygger jag sedan hela storyn på, skriver jag snabbt en kort förstasida.
En plott. I Sonjas sista vilja dör Sonja. I Sonjas hemlighet packar Julie för att åka till Frankrike. I En liten värld letar Elsa ressällskap i gatukorsningar.
Hittills har jag behållit alla, med mycket få redigeringar.

Vanligtvis har jag också sett en huvudkaraktär framför mig. En, av de tre-fyra det till sist blir.
Det är allt. Jag har ingen story, inget slut ingen mitt. Ingenting.
Vad jag däremot har helt klart för mig är vad jag vill berätta om:
Kvinnor över 50.
Kvinnor som klarar sig utmärkt själva.
Inramningen ska vara en romantisk komedi. I det ingår missförstånd, människor man tar till sig och gärna en dramaqueen eller två (älskar dem).

Mina böcker handlar uteslutande om människor och deras relationer. Resor, arv och bostäder är enbart kulisser. Jag skriver inte om parker och träd, för det intresserar mig inte ett dugg att varken läsa eller skriva om. Har jag med en miljöbeskrivning är det för att jag tycker att det är viktigt i just den scenen.

Tempot är oerhört viktigt. Allt ska driva berättelsen framåt, och ingen av mina karaktärer gör något som är betydelselöst. I varje kort kapitel ska pulsen upp så mycket att när kapitlet slutar ska du som läsare ha glömt den förra kapitlet och därför bli glad när fortsättningen kommer på nästa sida. Ja, just det, henne hade jag nästan glömt, får du gärna tänka när vi svingar oss från Elsa till Isabella och Carina.

Rent praktiskt är jag i den situationen att jag just nu skriver på heltid, vilket förstås underlättar enormt när jag kan, som nu, sitta i min soffa - i morgonrock - och skriva.
Jag försöker ändå styra upp mina tider, och vill helst komma igång senast nio. Fyra-fem timmar senare har jag - en bra dag - fått ihop mina 2000 ord, vilket i mitt fall betyder ett helt kapitel och början på nästa.
En dag när ingenting funkar kan jag få ihop 1000.
Det viktiga är att jag skriver ändå. 

Det syns ingen som helst skillnad i min text på det jag skrev en inspirerad dag jämfört med en trött, enda skillnaden är att det inte gick lika lätt.
Om min totala ordmängd i ett manus är 80 000, så är det lätt att se att jag behöver 40 dagar för att skriva den och både Casanova och Sonjas sista vilja gick så snabbt. Med de andra två (tre med Sara) kom livet emellan, och jag hade uppehåll mitt i innan jag tog tag igen.

Fyra-fem effektiva timmar om dagen, fem dagar i veckan.
Utöver det så har jag pyssel med lansering av ny bok, min blogg, författarsidan på FB, mail, förlaget vill ha något, så totalt jobbar jag säkert åtta timmar per dag. Numera är jag oftast ledig lördag och söndag

Summering, så här gör jag.

  • Jag bestämmer mig och när jag börjar finns ingen återvändo.
  • Använder den "metod" som gör att jag får ihop ett manus. Siktar mot 70 tusen i ett första utkast innan redigering
  • Jag är trogen min älsklingsgenre och försöker inte vara litterär eller intellektuell eftersom jag inte är någotdera.Om jag har någon form av framgång så ligger den troligtvis i just den ärligheten.
  • Jag skriver hela manuset utan att gå tillbaka om jag inte måste. På det sättet överraskar jag mig själv vid första genomläsningen som är den bästa av alla (om jag har jobbat rätt så får manuset mig att fnissa och bli lite berörd.) För att hålla koll på det jag har skrivit antecknar jag kort efter varje skrivet kapitel. Guld värt i redigeringen.
  • Jag skriver kronologiskt. 
  • Mål: 2000 ord per dag. Skriver vare sig jag vill eller inte.
  • Klappar mig ofta på kinden och säger att jag är duktig. Även dåliga dagar.
  • Teven framför mig är på ljudlöst.
  • Morgonrock. Får mindre ont i rumpan när jag slipper sömmar.
Jag tror det var allt.
Frågor på det?







17 kommentarer:

Carina Aynsley sa...

Underbart att läsa.... Jag som haft sån ångest just för morgonrocken, soffhörnet och ljudlös tv, oseriöst liksom... :)
Jag ser fram emot att läsa även din senaste bok!

Åsa Hellberg sa...

Carina; Du kan släppa ångesten. Om du gör det du behöver göra för att kunna skriva, så är allt i sin ordning!
Min morgonrock är i rosa fleece, by the way:)

Hanna Lans sa...

Underbara du, tack för detta inlägg! Ska länka sedan för detta vill jag kunna läsa igen och igen och inspireras av.

cyndi sa...

Åh.
Nej.
Jag vill inte.
Men du får mig att vilja.
Skriva.
Shit.
Måste skaffa morgonrock :-)

Susanne Jonsson sa...

Tusen tack för denna ingående beskrivning av hur du gör när du skapar! Så intressant!
Måste absolut skaffa mig en bekväm morgonrock, det ve rkar vara en viktigt beståndsdel :)
Det låter som ett underbart liv och arbete!!

Liiiite avis är jag allt....:)

Åsa Hellberg sa...

Hanna, Cyndi och Susanne: Sätt fart! Hurra!

Anonym sa...

Inte ens en skön morgonrock hade hjälpt på mig...Ingen fantasi. Så därför är jag tacksam att andra skriver saker jag kan läsa och må bra av. Hur kommer man liksom på att någon ska följa efter den 3:e personen som korsar ett övergångställe? Lysande. /Maria

Åsa Hellberg sa...

Haha, tack Mari. Jag har ingen fantasi annat än när jag börjar skriva, det händer något då:)

ann näsman sa...

Jag vill också börja skriva. .men behöver en helg eller veckokurs för att hitta en start...tips mottages tacksamt. ..jobbar skift och aldrig ledig samma dag varje vecka....

Åsa Hellberg sa...

Jag har aldrig gått några kurser, men vet att det finns helgvarianter. Kolla studieförbunden!

Anonym sa...

Vilket härligt och ärligt inlägg Åsa. Jag har verkligen undrat hur just du gör. Tack!

Agneta sa...

Älskar sådana här inlägg! :)

Åsa Hellberg sa...

habofruar; vassego!

Agneta; topp!

birgitta fernström sa...

Vilket härligt inlägg - och sååååå bra!

Åsa Hellberg sa...

Birgitta; vad bra!

Anonym sa...

Kul att få läsa om hur du gör, spännande med alla olika sätt att skriva.
Behöver du göra någon research medan du skriver?
Jag har precis påbörjat En liten värld och vill inte sluta läsa!

Annika sa...

Konkret, ärligt och mycket intressant. Tack!