Hurra för att fixa håret.

Och för "få"nya däck, två är sprillans nu när jag ska byta här under förmiddagen innan frissan.

Så idag ska jag till mitt bästa Farsta. 
Fast jag trivs bra i min lägenhet här just. Lite mer fix (en soffa, ett par garderober), men nu står jag i alla fall ut.
Jag älskar faktiskt balkongen. Söderläge är helt suveränt för mig som så gärna sitter och solar en timma när det finns möjlighet och inglasningen är härlig. Inte droppe regn kommer in.

Solen kommer på morgonen och är bort vid 17.30 kanske. Och det är skönt för båda mina rum vetter ju ditåt så då är det svalare på kvällen (kommer att bli i sommar i alla fall, än har jag inte känt av någon kvällsvärme alls).

Summa summarum: mycket nöjdare, men gläder mig åt att åka till Farsta idag och jag tänker nog flytta tillbaka någon gång.
Ett halvt rum till så att jag fick bort skrivbordet från sovrummet vore underbart och sådana äldre lägenheter med schyst hyra finns där.
Jaja, jag har ingen brådska.
Uppenbarligen funkar det att skriva här och det är ju det allra, allra, allra viktigaste!

Men idag är jag nog helt ledig.
Vi får se ikväll om jag skriver bara några ord, kanske. Det är bra att ha manuskontakt varje dag, då är hjärnan liksom på plats även om man tar ledigt en hel dag.

Jag har numera rätt mycket erfarenhet att luta mig mot och det som funkar för mig är:

• Börja tidigt på dagen. Så här dags är perfekt (8-tiden). Jag har flyt då. Efter lunch går jobbet bra om jag börjar tidigt och har ett flow, men att börja efter klockan 13 är svårt.
• Att ha ett mål. Dels ett slutmål, sedan ett veckomål och baserat på det, ett dagsmål. Jag räknar med två lediga dagar i veckan.
• Med det sagt: att ha kontakt med manuset varje dag är bäst för mig. Men det kan vara att läsa det jag senast skrev.
• Lika långa kapitel. Det blir en rytm av det som är bra. Nu laborerar jag med att göra dem betydligt längre, och så länge de bara är lika långa funkar det fint (än så länge). I alla mina böcker har ett kapitel tidigare varit 3 hela A4-sidor (jag skriver aldrig med marginaler och bara 1.0 i radavstånd). 
• Jag har sällan, så sällan att jag inte minns det, riktigt dåliga dagar när ingenting blir gjort. Ingen skrikramp alls. Och det är ju en himla tur. Sätter jag mig så kommer det. Däremot kan det hända att datorn bara inte kommer fram en dag och då ger jag mig raskt ledigt istället för att gräma mig. Det där är jag rätt bra på. Alltså att INTE slå på mig själv. Jag är en snäll och omtänksam arbetsgivare och ibland är det bara så att det är roligare att sopa/tvätta/googla/se på tv  än att jobba, och då gör jag det.
• Dagens jobb avslutar jag oftast mitt i ett stycke, mitt i en mening. Då vet jag alltid var jag ska börja nästa dag.
• Ps, det händer verkligen att jag inte håller mina dagsmål, men jag tar alltid igen det på slutet då allt går väldigt fort istället.

Där har ni det.

Hellberg recept.

Nu ska jag äta frukost.