Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

onsdag 15 januari 2020

Jag har varit sugen på att fortsätta jobba



sedan jag stängde datorn igår.
Men som vanligt startar jag dagen vid köksbordet. Samma vy som vanligt. Två koppar kaffe och lite surf innan jag börjar jobba. När jag jobbar är jag bra på att fokusera på just det. Om jag googlar eller går in på en sida har det alltid med manuset att göra.

Jag redigerar i det här läget 50 sidor om dagen, men nu behöver jag öka lite för jag ska nog skriva till en del i slutet och på måndag är min sista arbetsdag. Lördag söndag går bort på grund av att se Så som i himmelen igen och på söndag är det Babyshower.

Alltså borde jag ha gått upp när väckarklockan ringde 8.30, men den stängde jag nog av eftersom jag vaknade klockan 10. Då hade jag sovit i över nio timmar.
Jag kan också ha varit uppe på toa någon gång i gryningen, men då var jag nog halvt sovande. Jag somnade i alla fall om direkt.
Jag har massor av vätska som lämnar kroppen när jag har slutat med alla snabba kolhydrater. Det märks på mina händer (ringar sitter löst), putet på min mage och på att jag behöver gå oftare på toa.

Jaja. 
Jag har tänkt upp skrivhörnan och har hela dagen på mig idag. En sådan där ljuvlig dag när jag återigen bara ska vara hemma. Jag njöt som satan av det igår när det var busväder utanför mina fönster.

Imorgon är det träning, manusjobb och sedan releasefest för Caroline Ericssons nya bok.