Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

fredag 22 januari 2021

I natt har jag varit på slottet, vilket vet jag inte riktigt.

 Jag blev god vän med en kvinna där, i min egen ålder, typ FYRTIO!

Hon hade en liten dotter, kungen var där och hälsade och dagen efter skulle jag köpa en väska av kvinnan. Trevlig dröm.

Några väskor blir det inte på ett tag. Jag har inte en aning om hur mina inkomster ser ut i år och förra årets vidlyftighet (istället för resor) är det slut på: Sängar, bilar och kläder ... Herrejösses. Nu ser jag istället fram emot att använda alla "fynd" från förra året och gamla kläder som ju passar igen. 

Jag sov ut idag, vilket bådar gott för den här dagen som på inga villkors vis alls ha dragit igång annat än med två stora koppar kaffe. Nu ska jag äta yoghurt, cykla och först när jag har tagit en dusch efter det ska jag jobba. 

När jag börjar skriva på nästa projekt, i vår, måste jag ha bättre tider i kroppen, men nu är det helt okej att inte komma igång förrän senare. Det funkar enligt plan och så länge det gör det behöver jag inte skruva någonstans. Jag vet däremot att jag är bättre kreatör ju tidigare jag sätter igång och i nästa roman kommer det att behövas med än någonsin. Jag funderar supermycket på det projektet, tänker på ingångar utgångar skrivteknik hur jag ska lägga upp historierna och kanske främst: hur sjutton ska jag skriva dem. 

Jag, hon, då, nu ... det finns så många sätt att skriva en roman och "mitt gamla vanliga" är ett. Så som jag skrev Laholmsflickan ett annat. 

Det är lite som med musik. Hör man de första stroferna så kan man om man är hyfsat musikalisk sjunga med i resten. 

Jag tänker att det kan vara så med skrift också. Det är därför jag letar ingångar. Om ett sätt att skriva föds i början så kommer det att kunna följa med hela romanen. 

Det var så med Laholmsflickan och jag tänker att det borde jag väl kunna göra om? Inte den svarta komedin, för det är inte det jag ska skriva. Mer idén om att varje författare har mer än ett sätt att kunna berätta en historia på.

JAJA.

Nu är det fredag och så här långt är dagen tippetopp. Mer än så tänker inte jag begära.




GOOOD MORNING!







2 kommentarer:

Eva-Lotta sa...

Nu har jag snart läst ut Sonjas hemlighet, igår läste jag Sonjas sista vilja. Verkligen värda att läsa om!

Åsa Hellberg sa...

Åh, tack!!