Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

måndag 12 maj 2014

God morgon!

Eller ja, för er andra har de säkert varit det för länge sen, men den här latmasken har sovit ut idag.
Läääänge, sovit ut.
Jag har ju varit på afternoon tea i Halmstad, och det kan förstås vara både uttröttande och energigivande att resa och att stå på en scen, och det var det också. Mest härligt förstås.
Men som vanligt efter någon form av framträdande så pyser jag ihop lite efteråt.
Mer punka än ett par timmar den här morgonen har jag verkligen inte tid med, så nu har jag fyllt mig med kaffe och är redo att köra.
Jag har ju en deadline, gudbevars!

Jag brukar tjata om kläder här. Vad ska jag ha på mig, är en stående fråga.
Well, den här gången ville jag vara vårpiffig och hade köpt en ny fin benvit linnekostym på Flash
Precis när jag skulle sätta på mig den igår såg jag att den stora stöldkollsklumpen hängde kvar i ryggen.
Ni vet, den som butiken ska ta bort?

Så det fick bli svart. En färg man måste vara SUGEN på för att den ska funka.
Jaja, det blev bra om än lite snopet.

Nu blir det bildvisning.
På promenad i Tylösand

Ser ni längst upp i hörnet. Fångat i vattenpöl.
Jag säger grodyngel, Nisse vattenödla.
Måste googla så att jag får rätt.

Nu är Hellberg på väg upp på scenen

Härmar tydligen ett djur. Gissa vilket (klicka )
Det bor många trevliga kvinnor i Halmstad!

På andra sidan ser ni den kilometerlånga stranden.




3 kommentarer:

Agneta sa...

Snopet med larmet, men svart är väldigt snyggt!

Tror tyvärr att Nisse har rätt. Grodyngel brukar inte se så ödlelika ut. Eller? Minns kanske fel.

Åsa Hellberg sa...

Ja, han har nog det:)

Ezter sa...

Jag fick en morgonrock av mamma och pappa en jul... Där satt larmbrickan också kvar, gissa om det genast blev ett skämy..."jaha, ni stjäl julklappar..."