Inte slipper man poliser bara för att man har bytt till finförort.

När jag kom hem från Ica nyss åkte jag hiss upp med två poliser till våning fem och det var uppenbart att de, och kollegorna som redan stod där, skulle bryta sig in i lägenheten två trappor under mig. Den här gången fanns det inga dragna vapen alls.
Jag frågade inte varför, men hörde förstås dunkandet när de skulle ta sig in. Det tog en stund, som det väl gör i moderna hus med säkerhetsdörrar.

Stor stad, många öden.
Nu ska jag äta en kycklingfilé med Café de Parissås till.
Så absurt på sätt och vis.
En persons liv trallar bara på medan någon annans kanske är krossat.