Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

måndag 9 november 2020

Idag är allt som vanligt igen,

känns så skönt för den här veckan är det verkligen fullt ös.

Idag redigering, i morgon influensavaccin och börja ta tag i räkenskaperna inför kvartalsmomsen som ska in på torsdag. Det tar ett par dagar för mig. Man kan göra det helår, men det blir alldeles för okontrollerat för mig. Jag behöver ha det så här, en genomgång i kvartalet, och på torsdag ska det lämnas in.

Sedan måste jag ta tag i nytt körkort, alltså fota mig någonstans i Farsta, för jag antar att mina fina pressfoton inte funkar. 

Nästa vecka är det näsan i manuset varenda dag om jag ska hinna klart, men jag känner ingen stress, jag tror i alla fall att jag har koll. 

Favvisvinterjackan hänger på vädring (jag har haft den i mååånga år, i alla fall fem-sex). Det känns kyligare nu och snart är det nog dags. Jag ska gå igenom vantar och långkalsonger också, men tror att jag har allt jag behöver. Förra året köpte jag en hellång vinterkappa, i dun, och frågan är väl om det blir så kallt att den behövs. Jag köpte den för att ha den i New York men valde till sist att inte ta med den. Det var dumt för det var ju svinkallt när Jonathan och jag var där.



Den är grön, men ser brun ut här.



Jaja., Det blir vinter i år också, frågan är väl bara hur kallt det blir. Förra året var det snö i en dag i Stockholm för den 10e december vaknade jag till en vit värld – enligt min blogg (hur gör ni andra som INTE har en blogg, det är ju världens bästa dagbok). Stockholmsvintern var över nästa dag, typ. I alla fall den med snö.

Det var det.

Nu har jag ätit min yoghurt, tagit medicin och ska börja jobba.

Tjohooo


 

2 kommentarer:

Eva-Lotta sa...

Det står väl på ”kallelsen ”var du kan ta foto. Polisen eller transportstyrelsen, jag minns inte var jag var. Supersmidigt var det iaf, man tog bilden själv i en sorts automat. Sen kollade receptionen om den funkade, man skrev på och ett par dagar senare fanns körkortet att lösa ut hos postombud.

Åsa Hellberg sa...

Japp, men inte i närheten här, så jag måste gå till en fotograf om jag ska slippa åka till stan.