Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

onsdag 18 maj 2022

HERREGUD vad full bilen kommer att bli.

 Jag fortsätter packa in i den i morgon när jobbet med manuset är gjort.



Hela hallen är full

På fredag ska jag ju på mingel på förlaget men då tar jag nog en taxi, för jag har ingen lust att ställa min fullastade bil i stan. Om jag hinner alls, vill säga. Manuset måste vara klart för att jag ska kunna mingla, för i helgen är jag ju upptagen med resor och tapetsering. 

Nu tänker jag att jag nog ska tapetsera runt fönstret också. Då blir det bara en vit vägg kvar, men det tror jag funkar. Jag får se när jag kommer dit hur känslan är. Jag har tapeter kvar, och får jag till mönsteranpassningen runt fönstret med dem går det ju. Men det viktiga är kortväggen jag har planerat för. Runt fönstret tar jag om jag har kraft och energi kvar annars kan jag ju göra det senare i veckan. 

Idag åt jag lunch i stan med en gammal arbetskamrat tillika chef, som det alltid är kul att träffa . Han är mitt i det livet jag lämnade 2008, med arbetskamrater och ständigt nya uppgifter att ta tag i. Vi började arbeta ihop 1997 fast kanske mest när jag började på marknadsavdelningen, typ 2000. Han var chef för kaffeavdelningen (Gevalia/Blå Mocka/Maxwell House) och jag var projektledare, bland annat för Ett oväntat besöks livekampanj och Gevalias sponsringsuppdrag (mest Brynäs hockey på den tiden). Det var ett jobb jag var bra på. (Kass på jobbet blev jag först som produktchef, det var inte min hemmabana alls. )

Det är lite skillnad på LIV för min del, nu och då. Men det är ju fantastiskt att ha något att jämföra med. 

Jag kan lätt säga att jag inte vill tillbaka till det gamla. Men att träffa vänner från den tiden är roligt!

Typ så, denna förvirrande vecka. (Idag frågade jag min kamrat om han jobbade halvdag eftersom det är söndag som i Kristi himmelsfärd i morgon.) Jag vet inte varför jag är dagvill,  så här förvirrad brukar jag inte vara. JAJA. Nu vet jag att det är nästa vecka och det är därför alla möjliga människor ska till Fjällbacka. 



Inga kommentarer: