Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

torsdag 15 juni 2023

Livet på Cypern tuffar på.

 Jag inleder som vanligt min morgon med lägenhetssökningar.

Ibland tänker jag att jag ska bo i stan. Inte ha någon bil (hyra när det behövs) och bara promenera överallt. Fast det är många som vill ha en BILLIG lägenhet i stan, så är det ju. Och just nu står nog inte Farsta så högt i kurs som byte. 

Jag funderar på min framtid och vill ju landa i något trivsamt, ekonomiskt hållbart, bra för min hud (!) och samtidigt fritt. Ni fattar, det är nästan omöjligt förstås. 



Det röda/rosa på knogarna är "solbränna" på hud som har tappat pigment av eksem, Det är mycket bättre än när jag åkte, men inte helt utläkt. Fingertopparna är dock bättre, men det sorgliga är väl att om jag inte solar hemma (kanske pga dåligt väder) så kommer det tillbaka igen. 

Å andra sidan, om jag inte får bukt med mitt eksem eller hjälp av sjukvården, verkar ju sol vara det enda som verkligen funkar, och då behöver jag min bil för att åka söderut (flyg känns inte bra, tyvärr.) Eller tåg för att sedan hyra bil på plats. Det vore verkligen ett nytt äventyr och jag är väldigt sugen, men det är dyrt som satan, förstås. Fast slutet av september in i oktober kanske är billigare än sommarmånaderna. 

Jag har tusen tankar, men det brukar jag ju ha, så det är inget som stör eller upprör. Det är en kombination av smarthet (att planera för sig) och rastlöshet – som grundar sig i min frihet som jag är så upphetsad över att ha, att jag har svårt att sitta stilla. Jag minns inte att jag hade en enda gnutta av rastlöshet när jag hade barn hemma eller Misse. Då kom jag ingenstans, och det var helt okej. 

Jag inbillar mig ju att jag är bra på att bara anpassa mig och byta riktning om det behövs, men rastlösheten är en gåta som kvarstår att lösa. För jag har inte råd med den och det jag vill göra alla gånger. Men jag tycker att jag har nyttjat den väl hittills. Och de pengar jag har tjänat har tjänat mig väl, haha. Jag har kunnat göra massor med grejer för för min familj och bjudit på väldigt mycket. Men hellre att Jonathan har minnen av att vi gjorde gjorde otroligt mycket kul saker tillsammans än att jag la pengar på hög som han sedan skulle få efter mig. 

Och fram till 67 tänker jag, om jag får, släppa två böcker per år. Det krävs om jag ska hålla mig flytande ekonomiskt fram till dess. Det är stor skillnad nu mot för ett par år sedan när Flanagans såldes till 10 länder, vissa med förhållandevis höga förskott. Fjällbackaserien är såld till Holland (alla tre pga att Flanagans gick så bra där och i Belgien) och Estland (första boken) och det gör skillnad i ekonomi. 

Men jag hade få förhoppningar om att den skulle säljas utomlands. Den är dels historisk, men sedan utspelar den sig i Sverige och det känns som om det är svårare än en serie som Flanagans.

Fast bok 2, som är ute om ett par veckor, kommer agenturen (Bonniers) att översätta 110 sidor av, för att de gillar den så mycket, så vi får väl se. Delarna är fristående och även om vissa karaktärer dyker upp igen sker det från ett helt annat perspektiv, alltså kan man läsa i vilken ordning man vill. Min tanke har ju varit att delarna ska kunna flyta in och ut i varandra. Just det tror jag att jag har lyckats med, men vem vet?  

Idag har jag sovit ut i exakt 8,5 timma, så inga gäspningar här inte. Istället är det full fart. Jag tror däremot inte att jag kommer att lyckas ta mig över 46 000 om jag inte får ett superflow de sista dagarna (det är när det gå så fort att tio sidor skrivs helt och hållet i ett svep ...), men det är ändå bra jobbat och jag kommer att hinna (peppar peppar) att skriva resten hemma. Jag har verkligen jobbat hårt här, men något superflow har inte infunnit sig.

Istället har jag pillat med detaljer, som att döpa alla kapitel. Svinkul, det har jag aldrig gjort tidigare. Får se om jag ska ersätta kapitelnumreringen med det. Just nu har jag både och. Vi får se vad min eminenta förläggare säger om saken. 

Det var det. NU måste jag jobba!

(Kollade just Kanarieöarnasiffrorna, och där skrev jag 23 000 trots galet flow, men  två dagar  redigerade något annat. Vissa dagar där skrev jag dubbla mängden mot här. Helt galet flow. Det var kul!!)


Inga kommentarer: