Jag tänker i så stor utsträckning som möjligt

ha exakta tider varje dag.
Det betyder att jag börjar jobba senast klockan nio och slutar vid vid ett-halv två.

Jag trivs med rutiner, har alltid gjort. Det är något med det där upprepandet av exakt samma sak som känns tryggt. Som att ha en gammal tickande klocka på väggen.
Tick-tack-tick-tack.
Jag gillart.

Idag kommer jag att ta en paus för att äta frukost, än så länge är magen rätt kass sedan igår.
Det är bra att ta en sådan där bedrövlig mat-dag (men underbar på alla andra sätt, som i SMAKERNA, sällskapet och frosseriet), för det betyder att jag gör något rätt alla andra dagar.
Så seg och trött som jag var igår är jag inte vanligtvis och jag skyller det på maten.

Nu har jag tagit fram anteckningsblocket, kalendern och en bra blyertspenna (bläck går inte, jag ändrar ju massor.)
En snabb koll på DN, sedan drar jag igång. Vi hörs sen.
Tjoho.