Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

onsdag 9 augusti 2023

Det där med att psoriasis blir bättre av sol,

 och det inte har varit någon i sommar, är ju lite bökigt. Just nu funderar jag på att dra någonstans och kickstarta nästa bok (den jag har som mål ska vara klar i oktober) när jag har redigerat och lämnat den här (23e augusti). 

Allra helst åker jag ju till Cypern eftersom havet är varmt nog att bada i där, men resorna dit, de få som finns, är antingen slutsålda eller sviiiiindyra. Jag ska kolla via andra flygplatser också. Jag kan också tänka mig Kanarieöarna och mitt favorithotell. 

Jag har kollat med Jonathan för säkerhets skull och vi har inget planerat mellan 23e augusti och fram till den 14e september i alla fall. 

Som jag har sagt tusen gånger redan så har jag ju INGA JOBBOKNINGAR I HÖST. Det är läskigt och skönt på samma gång. 

Mest kommer jag att sakna bokmässan. 

Jag ÄLSKAR bokmässan. Varför åker du inte dit då? frågar vän av ordning. Jo, det ska jag berätta: jag älskar bokmässan när jag har massor att göra, när jag springer från scen till scen, får bli lite "författare", och "viktig." Att åka dit privat, se alla andra jobba,  skulle kännas väldigt ... snopet. Och lite skamfullt, kanske till och med förödmjukande. Som om man är en oinbjuden gäst som försöker snylta sig in. 

Väldigt ofta glömmer jag att jag numera är etablerad, har givit ut 18 böcker och har en rätt given plats vid bordet. På bokmässan skulle jag känna mig som en oönskad nybörjare. Så dumt. 

Men medan min självkänsla är god, så är inte alltid självförtroendet det. Jag tror att jag har för stor respekt för det här arbetet. Det är fortfarande  inte givet för mig att få "vara med" och när jag inte ens får vara med i det lilla feelgoodhörnet så känns det. 

Så medan andra är där sitter jag eventuellt på en solig ö och surar.

Nä, då, det är faktiskt ingen fara med mig alls. Jag har verkligen fullt upp ändå. 

Igår eftermiddag var mamma och jag och handlade varsin jacka och varsin kasse mat, och idag måste jag också handla, men det kan jag göra här i Fjällbacka. SEN, när det inte regnar lika mycket. 

Annars har Hans hållit sig ifrån Fjällbacka: Regn, men inga överflöd, lätt blåst, ingen åska. 



Utsikten från mitt kök/sovrum. 

Där har vi det. Ni hör ju. Det går ingen nöd på mig alls. 


4 kommentarer:

Eva-Lotta sa...

Vi handlade just varsitt regnställ. Så nu kommer solen tillbaka 😉

Åsa Hellberg sa...

Haha, visst är det alltid så?

Agneta sa...

Hej!

Kul att hitta tillbaka till din blogg! Jag har suttit länge och läst nu ...
18 böcker! Wow vad produktiv du är. Senast jag läste din blogg höll du på att skriva ditt sjätte eller kanske sjunde manus. Jag är imponerad! Och lite avundsjuk, men inte missunnsam. :)

Själv försöker jag ge skrivandet en riktig chans igen. Sa upp mig i våras för att SKRIVA och jobba lite extra. Men det är skriva jag vill ägna mig åt. Tror jag. :)

Åsa Hellberg sa...

Hej Agneta, vad kul att höra ifrån dig! Ja, det är klart att dyu ska skriva igen. Hurra!