Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

onsdag 30 augusti 2023

Idag har jag kommit igång och har skrivit 2000.

 I alla fall innan den här dagen är över.  200 kvar. Då är jag tretusen efter målet jag har. Vi får väl se om det blir ännu en roman där jag inte har flow. Så kan det vara. Och då går det trögare, däremot blir det inte sämre, det vet jag av erfarenhet. 

Det är svårt med en tvåa som är en fortsättning, känns det som. Det lättare att skriva en tvåa som är helt fristående. Jag måste på något sätt hitta en ingång där jag slipper förklara allt för mycket, samtidigt som mycket behöver återges. JAJA, det kommer att lossna så fort jag får in nya trådar och konflikter. Där är jag inte än. Andra serier jag har skrivit har haft en tvåa som har stått relativt fri från ettan, det här är en utmaning och det gillar jag ju egentligen. 

Tre skrivpass idag, i alla fall 2,5. Jag har också varit ute en stund (exakt två timmar) vid poolen där jag åt lunch och lyssnade på ljudbok. Idag slapp mina fotsprickor att bada i havet, vilket de verkar gilla. De får gärna läka lite till, vi får väl se hur det ser ut i morgon. 



Det löper som ett liten band av psoriasis från foten och upp till smalbenet. Nytt i sommar. Det är inte mycket, men nytt, det är grejen. Det kommer NYTT, jag hatar det! Om solen funkar borde det rimligtvis försvinna nu i alla fall. Ett tag. 

Nu har jag duschat, ska se lite på en tv-serie och sedan vara först i kön till maten. Idag är jag hungrig. Igår åt jag en stor påse chips innan middagen, vilket gjorde att jag var mätt när jag gick dit. Det är jag inte idag.










Månen var så fin, och bilden gör den inte alls rättvisa.

Typ så, onsdag. 

Tjohej!


2 kommentarer:

Eva-Lotta sa...

Så konstigt att psoriasis blossar upp… hoppas det vänder snart!

Åsa Hellberg sa...

Ja, tack snälla!