Långfredag

 Det är trist vårväder ute, vi har redan avklarat 2 morgonpromenader, men inne är det mysigt, Selma vilar lite, eller om hon tittar på något genom fönstret bara kanske. Jag ser film, Det sista racet, på tv4play. Lite Göta Kanal. Kul, tycker jag. Humoreliten är samlad. 

Jobbet verkar jag HELT ha lagt åt sidan. Tror att jag innerst inne har räknat med det och att jag måste hårdjobba söndag till onsdag när inte Selma är här. Det är sista redigeringen innan sättning så det är ju viktigt att det sitter den här gången. 

Hon hämtar bollar som jag sedan ska kasta

Sedan är det två korrundor, den sista i maj och jag när en liten liten dröm om att kunna åka till New York före det allra sista. Det finns smådetaljer som jag såååå gärna skulle vilja se på plats. Men det handlar om ekonomi, såklart. 

JAJA. Vi får se. I så fall bokar jag i sista minuten och bara DRAR. Det är ju min dröm, och hittills har det hänt någon gång till Cypern, typ. Jag bokade väldigt sent till New York när jag tog bort Misse också, minns inte hur lång tid innan. Kanske 3 veckor, måste kolla det.  

Men drömmen är att bestämma mig en onsdag och bara dra en fredag. Fast jag har ju en hund också, numera. TUR att jag inte har henne på heltid, jag hade aldrig klarat det. Frihet är det viktigaste i mitt liv (utöver familj (och hund) om nu det måste förklaras), det har inte ändrats de senaste 10 åren. Och mina skriv- och researchresor ger så oändligt mycket till mina manus. 

Frihet var viktigt innan också, men då som en dröm långt borta. Och tänkte jag tanken innan Jonathan var 18, var det nog som en ren fantasi, omöjlig att uppfylla. Inte visste jag att ett arbete skulle kunna ge mig just det jag innerst inne ville ha. 

Hade någon dinglat med frihet i ena handen och kärlek i andra (alltså bra kärlek, inte mina usla val) så hade jag valt frihet. Utan att tveka! 

Onsdag på Ingarö

 Jag tänker sova stund. Selma ligger lugnt och tittar ut coh jag tänker att det är bra att passa på. 

Vi har tagit dagens långa promenad, klippt klorna i Farsta och ätit mat. 

Noll jobb, men det hade jag inte räknat med idag, i morgon däremot. 

Idag fick jag pyttelite pengar från Tysklandsförsäljning, via Grand Agency (som är så snabba på att betala ut pengar till sina författare, bäst i branschen. Jag har tre, så jag har lite att jämföra med. Sämst är numera Enberg agency),

Men mina nya böcker kommer inte ut i Tyskland. De gamla gick bra, men sedan fick en förläggare som nog egentligen inte var särskilt intresserad uppdraget att ta hand Flanagansserien. Inget av det som utlovades i kontraktet (utom förskottet) uppfylldes och nu har jag sagt till min agentur att jag aldrig vill jobba med det förlaget igen, och något nytt förlag till mina böcker har man inte lyckats hitta i Tyskland. Trist, men så är det ibland. 

JAJA. I morgon får jag hjälp med varmvattnet, det gläder mig. Jag tänker inte duscha innan det är fixat.  Och de bananflugor som invaderade köket i förrgår är färre idag. 

Det går åt rätt håll, wohoo.

Jag traskar på framåt i mitt manus,

 Har ett större utbrott av något på mina händer, det ser mer ut som ett allergiutbrott än  än psoriasis, men vad vet man. Jag försöker tänka på vad jag kan ha reagerat på i så fall. Sol, är ett förslag. Det ser ut som en minivariant av nässelutslag. Konserveringsmedel? Soya? Lax?

Är det efter min dåliga mage som jag hade i flera dagar och som avslutade med en heldag dålig innan jag slutade med Beroccan? Magen hänger ju ihop med huden. Har jag varit stressad (ja, det har jag ju)?

Eller så är det bara psoriasis och ett nytt utbrott för att det är så sjukdomen fungerar, punkt.

JAJA, jag tänker inte börja medicinera nu i alla fall. Vi får se i höst. 

Idag är arbetsdag (och jag måste handla). I morgon stängs elen av mellan 8 och 13 och då passar jag på att åka till Ikea och lämna tillbaka grejer, och äta lunch, innan jag hämtar Selma klockan 14. När vi är hemma igen hoppas jag att elen är tillbaka. 

Dagen efter är det parkeringsförbud i hela området, som ska städas och sopas efter vintern, så då får vi väl hitta en parkering någon annanstans. 

Selma är kvar hos mig till påskafton då Jonathan och Linnea kommer hit (hurra!), sedan är det slutspurt på riktigt gällande Fjällbacka 3. Manus ska lämnas den 3e, min snälla redaktör har gett mig hela den dagen också. Därefter är det Spanien 2 igen, jag vill verkligen blir klar med den så att jag kan börja med det NYA manuset som hela tiden skvalpar i huvudet. 

Nu när jag bor här tycker jag att det är mysigt att ha henne i flera dagar. Dels kommer jag naturligt ut några gånger per dag och den rörelsen behöver jag sannerligen, men hon är ju också ett härligt sällskap. Rolig. Jag skrattar väldigt mycket när hon är här. 

Klagomål 1. Tyvärr har jag fortfarande inget varmvatten i duschen, det är ljummet, och jag hatar att duscha så kallt. I morgon bitti, innan elen stängs, måste jag tvätta håret, och det är ju VIDRIGT. Jag får väl stöta på igen, antar jag. 

Klagomål 2. Det är insyn här och jag känner ju hur ovan jag är vid det. Alltså drar jag ned på kvällen, för jag vill inte att andra ska kunna kika in. Men det är ju enkelt löst med mina hissgardiner i matrummet och köket, och vanliga gardiner i sovrummet. Det är verkligen ingen stor grej alls. Det är bara en ovana. 

Från dörren till höger smiter man ut rätt bra (jag är ju en toamänniska, som behöver gå efter jag har laft mig). Har jag bara nedddraget i köksfönstren så kan inget se mig. Från dörren till vänster hade det varit en annan sak. Då hade jag fått dra ned i matrummet också. Så bra val att sova i det lilla rummet! Jag sover superbra, bättre än Farsta känns det som än så länge. 

Typ så. Nu är det dags att jobba!

Jag har verkligen inte jobbat som jag hade tänkt att göra onsdag och torsdag, så nu ligger jag

 två dagar efter plan. Så idag, lördag och söndag är det full fart framåt i redigeringen av Fjällbacka 3.

I sista sekund fick vi ändra titeln från Sista kapitlet till Det sista kapitlet, eftersom den förstnämnda titeln kom ut ett annat förlag i dagarna. För mig spelar det ingen roll, båda funkar lika bra.

Jag har haft rätt lätt för titlar hittills, vilket inte säger ett dugg om ifall de är bra eller inte. Sonjaserien är enda böckerna där jag har använt ett namn i titeln och det var ju lyckat. Sonjas sista vilja hette Sonjas testamente fram till tryck, sedan fick jag för mig att sista vilja var bättre och förlaget höll med och det var på håret att vi hann ändra, men det gick.

Och Sonja i namnet var ju en hit, och just namnet Sonja flög. "Sonjaböckerna" säger man och då vet de som har läst exakt vilka böcker man pratar om. Det är kul!

Igår hade jag gäster. Helen och hennes dotter Robyn med sonen Charlie (4 månader) och hunden Lennox (5,5). Lennox är en fransk bulldog, så vältränad och i shape. Han fick en av Selmas tennisbollar och den bet han sönder på tre minuter. 

Bebisen var det sötaste jag har sett. Inte minst för att jag fick honom att le. Det värmer i hjärtat. 

Så mysigt att ha dem här, vi satt vid mitt stora bord och pratade i timmar. De tog med mat, tack och lov, för jag är inte på humör för att bjuda andra på mat just nu när jag äter så selektivt själv. Nästa gång ska jag skärpa mig, men igår bad jag dem ta med det som de ville äta/äta innan de kom. Gäster som inte fattar de få gästa någon annan så länge. De här två kom med mat i påsar och åt glatt utan att kommentera det lite ogästvänliga arrangemanget. Så skönt.

Jag har fått lite bakslag i mina eksem, men jag är fortfarande helt och hållet övertygad om att jag inte tänker ta cellgifterna. Jag har hela tiden var skeptiskt och när jag nu ser vad sol och kost kan göra (för jag tror fortfarande på det, bakslaget tror jag kom av "magsjukan" häromdagen, hade ju varit risig i magen ett tag dessutom). 

Nu är Beroccan borta och magen funkar. Jag ska också ta bort yoghurt av soja som jag köpte, det är för gott (!) och för mycket socker. Dessutom ska jag sola. Mitt på dagen idag, har jag tänkt, när jag har klarat av lejonparten av dagens beting. 

50 sidor idag vore TOPPEN!

Just det, kollade mer pension igår. Det där med tjänstepension. Om man går innan 65 måste man göra det 100 procent, alternativt gå ned i arbetstid motsvarande den procent man vill ta ut. Och hur man räknar ut det för någon med enskild firma vet jag inte. Det är ju inte så att man har en 40-timmars vecka att räkna på. 

Sånt måste jag ta reda på.

Så där, fredag. Bra dag, så här långt. 

När jag pratar om nya böcker med min förläggare, Teresa,

 säger hon att man måste skriva det man känner starkast för. Det tänker jag att hon har rätt i. Men i mitt fall känner jag lika starkt för alla idéer jag spottar ur mig, haha. 

Just idéer för min del är ju sällan mer än kanske ett par huvudpersoner, hur en story ska berättas, var i tid vi är oss och var vi befinner oss. Men det räcker för mig. Av det får jag ihop en bok. 

Typ, ung kvinna driver hotell i London. Jag visste då också att jag ville att det skulle vara drama snarare än prillig feelgood. Fjällbackatrilogin är ju också drama (jfm med Sonja och Spanienserien till exempel).

Nu har jag tre i pipeline, och två är ju i princip klara, och nummer tre ska jag fortsätta skriva så fort jag är klar med Fjällbacka. Spanien ska redigeras i höst, tänker jag. 

Nummer tre kräver också mer research och ett nytt sätt att skriva på, vilket är en utmärkt utmaning för mitt lilla huvud. Det är exakt vad jag behöver. När det ligger på gränsen för vad man klarar är ju alla sinnen med, på något sätt. 

JAJA. Igår borrade jag upp en hylla och fick inte ut borret. Då tänkte jag en stund att det här klarar inte jag. Men jag förstod till sist vad jag hade gjort fel och fick ut det med borrmaskinen. TACK OCH LOV. Ett tag var jag beredd att låta det sitta kvar, för fy tusan som jag kämpade med att få ut det med allt från skruvdragare till tång (just tång höll jag på med lääääänge. Och på en stege för borret satt nästan uppe vid taket.

Nu syns inte hyllan över dörren så bra, men ni fattar

MEN DET GICK, och jag är så nöjd med min fiffiga lösning. Det är speciellt när man har gjort det själv, tycker jag. Det är inte vackert gjort (tapeten) men ingen mer än jag ser det. Möjligtvis nästa hyresgäst men det hoppas jag tar tio år i alla fall. Då kanske jag säljer allt bohag, bil och sånt, och bosätter mig i en liten etta i stan och drar med en ryggsäck till Spanien typ. 

Jag är glad att jag inte började med cellgifterna. Tror eventuellt att jag har landat i att detta är en kronisk sjukdom som kommer att gå lite upp och ned och att jag kan hjälpa mig själv med kost och sol. Så får jag acceptera sämre perioder. 

Åt bröd, glutenfritt, först i förrgår och sedan igår, och tycker att det blev lite sämre igen, men det kan förstås lika gärna vara från magköret häromdagen. Nå väl, I love bröd men I love mina händer mer, så nu blir det kött eller fisk till frukostlunch, och samma sak till middag. Frukt funkar superbra, så det ska jag fylla på idag eftersom jag glömde det igår.

Men först ska jag duscha och tvätta håret, sedan jobba. Jag behöver redigera minst 40 om dagen om jag ska hinna. 

Tjohej

Igår brakade magen på riktigt, men idag känns det än så länge bra.

Tavlor uppe, Hyllan som ska sitta över dörren ligger för uthämtning.

 Jag måste sluta med Berocca, verkar det som.

När jag var på Kanarieöarna och kände att en förkylning (eller något) var på väg, köpte jag en brustablett som jag tyckte var superbra, full av c-vitamin och andra grejer. Så när jag kom hem kände jag att det var såpass bra grej att jag borde hitta något liknande, alltså valde jag Berocca. Nu kan det vara så att jag borde ha tagit det med mat, men för säkerhets skull låter jag bli det alls ett tag. Får se om jag inte bara genom kosten kan hålla piggheten uppe. Det som sänker mig är alltid snabba kolhydrater.

Idag kommer Mathem hit för första gången, ska bli intressant att se hur det funkar. De levererar ju i alla fall och då är det nog som det brukar vara, trots att jag bor mitt i skogen. Dessutom lättare att hitta rätt ingång. I Farsta hade jag två adresser, eftersom huset var suterränghus, och alltför många chaufförer körde till adressen som inte har en vanlig ingång utan bara ett garage.

Annat på agendan idag: längre promenad med Selma, definitivt längre än igår eftersom det var BUSKALLT då. Iskall vind. Idag är det någon minusgrad men ingen blåst och solen skiner. 

Jag hoppas också kunna jobba lite, det vore toppen om vi, Selma och jag, kunde hitta ett sätt att kombinera valpliv och jobb. Det ska nog gå. Hittills har jag ju bara gjort småsaker med henne i hemmet, den här gången behöver jag redigera!

Men i morgon ska hon till Sumpan och då blir det hårt jobb tills hon kommer tillbaka igen. Nu har jag haft henne i två helger på raken och antar att hon stannar där över kommande helg, men det vet jag inte. Vi får se. Min deadline är 3e april och det är inte så mycket som återstår, men 2,5 vecka är inte lång tid, alltså behöver jag varje minut. 

Närmast står dock att duscha. När jag kom hem från västkusten var varmvattnet fixat och det var varmt i tre dagar, sedan blev det ljummet igen. Jag hatar att duscha kallt. 

Där har vi det. Måndag morgon. Tjohoo

Jag har blivit med hund tills på tisdag.

 Men jag tar henne med glädje, såklart, så mycket som Jonathan och Linnea har ställt upp när jag har behövt. Ev skulle jag behöva handla eftersom jag trodde att hon skulle till Sumpan i morgon, men kanske Mathem kan leverera om det är så att jag inte får ihop tillräckligt av det jag har i frysen: lax, torsk och hamburgare. Ibland gillar jag att testa att rensa totalt och det funkar ju oftast. Grejen här är att det inte finns ett uppbyggt lager, det har jag inte hunnit med än. 

Men nu kom jag på att jag ju har köpt sötpotatis (funkar fint för mig), kålrot och morötter som jag kan göra mos av. Citron har jag inte men det går fint ändå. Tror jag har frusen spenat. Ni ser, man trollar ihop lite lunch och middag ändå. Hurra!

Bilturer är numera inga problem alls, men ska fixa ett skydd över framsätet på något sätt för smutsiga tassar är inte kul och ibland ställer hon sig och kollar läget i baksätet, som idag när vi hämtade upp en av våra kompisar. 

Häromsistens fick hon sitta i knäet på Linnea i baksätet när jag hämtade henne och Jonathan, men Selma skrek tills hon fick komma tillbaka och sitta med mig där framme.

Hon är otroligt tydlig. När jag hämtade henne häromdagen likaså. Då markerade hon att hon tänkte stanna med mig i bilen och inte gå med Linnea tillbaka till lägenheten. Och när jag lämnar henne är hon nöjd och glad över att vara tillbaka i Sumpan. Hon gillar oss alla tre, vilket är så fint att se. 

Jag har börjat med Berocca, en uppiggande som man löser upp i vatten. Jag undrar om magen reagerar på det. Måste kolla. Tycker att jag reagerar på något men vet inte vad det är och så slog det mig att det kanske är den där uppiggaren. På tal om precis ingenting.

Idag har Selma och jag träffat en bebis, hennes mamma och pappa, och två kompisar till. Så mysigt. Många samtal om barn, och föräldraskap och BÖCKER eftersom vi alla, mer eller mindre, är i branschen.  Selma var hyfsat lugn, hon är inte van vid att vara flera och hemma hos någon annan, i alla fall inte tillsammans med mig, men det gick rätt bra. Hon är ju snäll om än lite intensiv och behöver passas. Jag hade henne kopplad, det gjorde mig tryggare. 

Frågan i Stockholm just nu är om det kommer snö eller inte. Hos mig är det än så länge barmark i alla fall, ev kommer det en skvätt i morgon. Temperaturen sjönk rejält här för ett några timmar sedan. 

Det var det, lördag på Ingarö. Jag installerar appar på alla mina tv-apparater och Selma ligger på golvet och sover. 

Vi har det rysligt bra i vårt lilla hörn av världen. 

Nästa år kan jag börja ta ut pension,

 och jag funderar mycket på det. Har nog kommit fram till att jag kommer att ta ut allmän pension (det vore en dröm att få pengar varje månad, särskilt det första tunga kvartalet fram till utgången av april eftersom det fram till dess kommer in noll pengar), men vänta med tjänstepensionen så länge det går. Den delen är inte stor och jag vill gärna ta ut den livslångt. Jag har jobbat heltid sedan jag var 18 år, med ett uppehåll för mammaledighet i ett år, men har ju ingen tjänstepension sedan 2008. Ska man som jag bli 100 måste man ju planera lite.

Min hjärnmanipulation om ålder har funkat sedan jag fyllde 60. Det var då jag bestämde mig för att bli 100 och det känns fortfarande superbra, jag känner mig inte ett dugg gammal. I april har jag 38 år kvar, det får man väl ändå anse vara rätt många år. 

Som bevis för min ungdom tapetserade jag igår. Så här dagen efter, utan dagsljus eftersom det är mulet som satan, är jag mycket nöjd. Nu ska tavlor och sånt upp, en hylla över dörren som kommer att skilja tapeterna åt, så att man inte ens tänker på att färgerna inte stämmer helt och hållet. 

Att ha en hylla över den här dörren också, funkar säkert, men känslan blir att det är för trångt eftersom garderoberna står mitt emot, så enbart hylla över nästa dörr. 

Bra gjort!

Och händerna håller fortfarande. De har små fläckar men de verkar inte direkt bli fler. Jag ska avstå det godis jag har ätit en hel del av sista tiden (älskar att äta bilar i bilen), för det kan ha påverkat.

Den här dagen ägnas åt att hämta en tårta på Ica (gratis för att jag är nyinflyttad, ska ta med till kompis i morgon), köra hem den till kylskåpet, sedan ratta vidare till Ikea och lämna tillbaka grejer jag inte behöver, sladda förbi Hedin bil och hämta en nyckel till, och sedan ska jag till Sumpan och hämta Selma. Så mysigt att det inte går så lång tid den här gången. Jag lämnade henne ju i måndags. 

Men först av allt ska jag duscha och dammsuga bort sådant som Selma kan äta. Damma orkar jag inte idag, det kan jag smådutta med när hon är här. 

I helgen ska vi som sagt till en kompis, på söndag behöver jag jobba lite, men vi har inga fler planer än så. Uselt väder, så vi är nog inne och kastar boll skulle jag tro. 

Jag har sagt förut att jag kan få en trötthet som känns som sockerdricka i kroppen.

 Idag klippte det till vid halv två, men då var jag i princip klar med jobbet så det gjorde ju ingenting. Jag är också en gnutta kass i magen, och har varit i några dagar, men vad det beror på vet jag inte riktigt och om det kanske hänger ihop. 

JAJA, jag vilar mig när det behövs så det går verkligen ingen nöd på mig alls. Och trots sockerdrickan tog jag mig faktiskt iväg ut och köpte en tapetkniv, för i morgon är det dags. Jag måste bara göra en PLAN på hur jag ska gå tillväga. Jag gör det från soffan i tv-rummet där jag tänker hänga resten av den här dagen.

Igår fick jag äntligen till mina garderober och any day now ska jag packa upp mina juveler och lägga i smyckeslådan. Sedan har jag verkligen inget mer att packa upp. Att anlita någon som gjorde det stora uppackningsjobbet för mig var så bra. Att slippa alla kartonger (utom 8) och bli av med dem direkt var fantastiskt! Att det hamnade på fel ställen, gjorde ju inget, det var ju bara att flytta på. Och under flytten satt ju jag och pekade, så det löste sig smidigt måste jag säga. Bokhyllorna, som jag tittar på just nu bredvid tv:n trodde jag skulle gå in i förrådet, men det fick jag ändra på och nu tycker jag att de är perfekta i röda rummet. De ska fixas till, för böckerna står huller om buller, men det fixar jag ju en vacker dag.

Tapeten är av vinyl, men ser ut som sammet.

Sen är jag en fena att bli klar snabbt, mest för att jag inte har tålamod att vänta men också för att jag vet rätt per omgående hur jag vill ha det. Och för att jag har en PLAN (allt utom de vita hyllorna funkade)! Plan. Min livboj i livet. 

Gardinen jag köpte till det här fönstret var alldeles för kort. Får se vad jag hittar på där. 

Det känns som om jag har bott här långt mycket mer än 3 veckor (2 egentligen, för jag var ju bortrest i nästan en). 

Sovrummet är också klart, tjohej.

Hurra!

Inte lika trött idag, inte än i alla fall.

 Hurra!

Jag jobbar, läser igenom och redigerar del två i Spanienserien. Än är den bra, men jag en känsla av att de kommer att spreta längre fram och därför skriver jag ned trådar i min skrivbok, och tar bort några, för att tajta till det lite. 

Den saknar än så länge ett slut, vilket vi sa att den skulle beroende på om det blir en trea eller inte. Det finns inga beslut om det än så länge så vi får se hur jag lämnar den. Än har inte min förläggare läst, jag har bett om att hon ska göra det först efter den här redigeringen. 

Jag vill gärna ha den här "klart" innan jag går ingång ordentligt med nästa projekt, det jag påbörjade i januari på Kanarieöarna. 

Typ så i tre dagar framåt. Selma kommer hit igen på fredag och sedan är hon här till söndag eller måndag, det har vi inte bestämt än. På fredag får jag tillbaka Fjällbacka 3 för den sista redigeringen innan korr och har då tre veckor på mig. Det allra mesta är klart, men jag funderar fortfarande på slutet.

Jag kollar YouTube för att hitta det perfekta sättet att tapetsera runt en dörr (två i mitt fall). Jag går inte igång med det idag, i morgon kanske.

Hejhej

Redan måndag, helt galet!

 Ibland glömmer jag att blogga och så kan vi ju inte ha det, alltså återgår jag till normalläge just idag. Jag b behöver ARBETA och det har jag inte gjort på hela helgen pga Selma, lägenhet och trött.

Selma tröttar inte ut, såklart, men resandet gör, i kombination med flytt och allt annat jag har ägnat mig åt det här året. Kanske var det lite för mycket för två månader, med Kanarieöarna, renovering, flytt, redigering och sedan västkustresan jag just kom hem ifrån, men nu har jag inget inplanerat utöver arbete förrän nästa resa till västkusten i april.

Jag tackade by the way nej till att påbörja cellgiftskuren i fredags, istället ska jag fortsätta äta rätt och se hur det går. Jag är lite "torr" i händerna men peppar peppar så är det liksom inga utslag som det har varit. Under resan har jag ätit en hel del godis (sockergodis som bilar) och jag tror inte att socker i sig påverkar, men däremot är det ju en hel del annat i godis som man kanske ska vara försiktig med.

I alla fall: att börja med så stark medicin om det inte behövs känns bra just nu.. Min läkare sa att jag bara behöver höra av mig om och när jag vill sätta igång och jag lovade berätta hur matprojektet går. 

Typ så när Selma Hellberg sitter i fönstret och låter lite medan hon ser hundar och människor på gatan utanför.

Där! Måndag! Bra grej, så här långt!

Rapport från Borås

 Jag har ätit mackor till frukost, eftersom de hade glutenfritt bröd, mjölkfritt smör/margarin och vegansk ost, just det som jag kan äta hemma. Supergott. Till det åt jag bacon, melon och drack två koppar kaffe. Plus en kopp till som jag tog med till rummet. 

Jag har sovit åtta timmar i natt, i alla fall ungefär, vilket var perfekt för sista natten i Fjällbacka sov jag som om jag hade druckit kaffe för sent på eftermiddagen, om ni förstår vad jag menar. Det hade jag inte gjort, men vissa nätter kan bli så där. 

Strömstad

I det stora vita huset bodde Gilla och jag när vi gick på gymnasiet. Vi hyrde en tvåa med ett badrum som hade så mycket mögel att det stack i näsan, och bodde där under veckorna. På helgerna åkte man hem.

Fast väldigt sällan om jag bara låter bli kaffe efter 15, måste jag ändå säga. Om jag har något att oroa mig/glädjas inför (det ena ger magont, det andra upphetsning) kan jag vakna mitt i natten, men jag har sällan svårt att somna. De få gånger jag inte slocknar direkt går jag in i mina manus och funderar på dem och då somnar jag på stört. Jag vet inte vad det säger om mina böcker ...

Idag funderar jag i alla fall på gårdagens braiga (varför är inte det en korrekt böjning, tycker det är skitbra!) intervju i Strömstad. Jag fick superinformation som jag kan använda mig av i böcker framöver. 

Alltså, det här jobbet ger ju sådan glädje. Att få möjligheten att sitta hemma på sin kammare och hitta på historier är ju ett galet bra jobb. 

Och så tänker jag på att vissa livserfarenheter kan pressa ur en något som man verkligen inte kunnat förutse. 

Min första bok handlade om relationen jag var i, och den processen gav mig en insikt om att jag kunde få ihop en hel bok och dessutom rätt enkelt (vilket aldrig betyder att det är bra, bara att jag inte upplevde att det var/är svårt att skriva en bok).  

Hade jag skrivit något alls om jag inte haft den relationen? Nej, det är jag rätt övertygad om att jag inte hade. Jag hade nog fortsatt kämpa på det där jobbet jag inte var bra på. 

Livet ändå, hörrni! Vilka vändningar det kan ta och vilka möjligheter som kan öppnas. 

Före 50 och efter 50 är som två olika liv. Fast ändå inte. Jag har ju kvar allt det fina. 

Rapport från Fjällbacka.

 Bra jobb idag, bra familjeträff idag och bra fläskkotletter idag.

Igår när jag kom in i lägenheten luktade det sviiiinilla eftersom det inte fanns en droppe vatten kvar i toaletten (det gör det aldrig, men nu hade jag varit borta ett halvår och doften var vidrigare än någonsin. )

Den finns fortfarande kvar i hallen, även om jag har fått bort det mesta. Jag borde ha köpt ättika idag, som tydligen ska hjälpa, men det glömde jag. Istället har jag ett glas vinäger i badrummet (!) och doftljus i vardagsrummet. 

Från mitt soffläge just nu

I morgon bitti ska jag först jobba igenom sista kapitlet och skicka manus till min redaktör innan jag åker till Strömstad och genomför en intervjulunch. Förmodligen åker jag vidare till Borås på tisdag morgon (och jobbar i Fjällbacka med faktan jag får på intervjun här hemma i morgon), men det kan också hända att jag åker till Borås redan i morgon. Det är bara en resa på typ 2,5 timma, men det är otroligt skönt att vara på plats dagen innan. Jag får se hur jag gör. 

Dagen efter, alltså på onsdag, åker jag från Borås till kusten och Träslövsläge, där jag ska bo på hotell i Varberg.

På torsdag åker jag hem och på fredag hämtar jag Selma som ska vara hos mig ända till på måndag. Hurra för det, för jag saknar henne!

Bilen går fintfint, men några saker behöver fixas på bilfirman när jag hämtar den andra nyckeln på torsdag på hemvägen från Varberg.

Jag måste också ta ett beslut om sprutorna som jag ska börja få på fredag. Det känns verkligen som om jag borde ge det här matprogrammet jag har skapat själv, en chans.

Vi får se. Utbrott kommer ju rätt snabbt och på fredag kan det vara blommande igen. 

JAJA. Nu ska jag snart lägga mig i kökssängen.

Puss

Här är verkligen full gas.

 Efter att ha betalat mina räkningar igår (FRUKTANSVÄRDA belopp, men förstås värt allt eftersom det handlar om min bostad. Men ändå, så mycket pengar!) insåg jag att om jag ska kunna äta framöver behöver jag frigöra lite pengar som jag har i min bil. Det var en lättnad att känna att jag kan göra det istället för att oroa mig som jag känner att jag gjorde igår och istället för att fundera gjorde jag alltså direkt slag i saken när jag kom på att det enda jag behövde göra var att sälja bilen.

Det var ändå inget stor kärlek för mig. VW är nog bara inte min typ av bil. 

Så i morse sålde jag bilen över telefon, och i morgon kommer man och hämtar den. Bingo! 

Sedan åkte jag och lämnade in den på tvätt, körde vidare till Ford och beställde en leasingbil istället. En Kuga som har gått 1000 mil och som var leasebar i 18 månader, perfekt istället för tre år som är det vanliga. Jag hämtar den morgon. Här går det undan, förstår ni, för på lördag ska jag ju till Fjällbacka och vidare till intervju om ny bok, och sedan två bibliotek längre ned på västkusten.

Ny bil, tjohej

En sista selfie i hissen i Farsta

Frågan är ju hur jag ska göra med lägenheten där framöver. Den kostar närmare 60 tusen om året och jag har inte varit där sedan i somras, en sommar jag dessutom inte trivdes i Fjällbacka. Vi får se. Jag behåller den över sommaren, men kan ju bo på hotell när jag är där på korta besök framöver. Jag pratade med Jonathan om det och vi sa att vi ju kan hyra något ihop på sommaren istället. Jag behöver se om mitt hus framöver, så är det bara. Inkomsterna är lägre sedan Flanagans, eftersom den senaste serien, Fjällbacka, inte har sålts utomlands mer än till Holland. 

I alla fall: För att inte tappa fart den här dagen hämtade jag sommardäcken till min bil i Farsta (de måste ju med i försäljningen) samtidigt som jag också plockade med mig det allra sista från lägenheten, innan jag åkte och lämnade nycklar till Familjebostäder och sedan vidare till Stockholm stads parkering och lämnade brickan till garaget. 

Häpp! 

Bra och väldigt givande dag. 

Här hemma är golvet i hallen fullt med grejer igen, men det ska in i skåpen och Ikeakassar packas ihop. Innan jag åker till västkusten måste jag återigen dra ut grejer från förrådet för på måndag säger de att de kommer och gör det fläktbyte de inte gjorde häromdagen. Då är jag inte hemma, men förbereda för dem kan jag ju alltid göra. 

I morgon måste jag också redigera klart den här omgången om jag ska kunna göra något annat än att jobba på söndag i Fjällbacka. Jag vill ju träffa mamma och brorsans familj, men det är klart att jag kan jobba på morgonen förstås. JAJA, det ordnar sig. 

Alltså, jag är fortfarande i princip lika fri från eksem på händerna. Det känns märkligt att börja med cellgifter när jag är så bra. Fast det vänder väl. Det är en fråga för nästa vecka.

Resten av kvällen ligger jag i min soffa. Punkt slut. 

Idag har jag röjt och röjt och röjt,

 tvättat massor och monterat några stolar, så nu är det mer eller mindre klart och rensat. Jag ska tapetsera några meter till, har jag bestämt, men med en "billig" tapet, och jag ska göra jobbet själv. Därefter kommer jag att sätta upp tavlor och sånt. 

Bra plan! 

Ikeastolar som passar fint ihop med mina

Jag hinner inte göra det innan jag åker till västkusten, men när jag kommer tillbaka sätter jag igång direkt. 

Nu har jag ett par stolar vid köksbordet, allt är undanplockat där och det blir en extra plats att jobba (och äta, såklart).

Idag knackade grannen på, en trevlig kvinna som var superlätt att prata med. Kul! Skönt att bo granne med någon man direkt gillade. Jag har träffat hennes dotter tidigare, och hon är precis lika trevlig. Egentligen skulle man bytt ett filter här idag, men av det blev det inget för ingen kom. Inte till grannen heller. Det var det hon ville kolla med mig när hon ringde på. Hon har, precis som jag, inte tillräcklig värme på vattnet i duschen och handfat. Det ska jag mejla om nu, och hon också. 

I morgon ska jag först jobba undan 15-20 sidor, sedan packa bilen och åka till Farsta och röja det sista. Jag måste också till Bauhaus och köpa en kontakt som ska skruvas fast i vardagsrummet. 

En vecka efter inflytt är jag KLAR! (Utom 4 meter tapetsering då.)

Det är superbra gjort av mig. Men det är mer tack vare flyttfirman som packade upp kartongerna, för med sådana stående överallt hade det tagit längre tid. Ingenting ligger på rätt plats i garderoberna, men det är strunt samma just nu. Jag ska hitta grejer för resan till västkusten eftersom jag ska föreläsa, men det kommer jag förstås att göra. 

Två och en halv jobbdag kvar att redigera. Jag börjar 7 i morgon och åker till Farsta när jag har fått i mig frunch, vid 10.30. 

Tjohooo 

En dags lägenhetsjobb återstår,

Min vita garderob gick ju inte in, så den fick åka till någon uppsamling där jag hoppas att den säljs. Just nu har jag en ranglig klädställning och hängare på dörrarna. Men det funkar. Det bruna skåpet är från mormor och morfar och det ligger massor ovanpå. Det har jag inte rört än.

 i morgon börjar jag jobba igen.

Idag ska jag slänga massor, köpa en tv till sovrummet, hitta krokarna jag köpte till alla tavlor (tror jag la dem i Farsta) och försöka få till det sista, som i att alla grejer ligger på sin plats och sitter uppe, här hemma.

Det gick så himla bra med Selma. Hon tyckte lika mycket om mig fortfarande, för så kärleksosäker är tydligen jag att jag tror att det går över om jag gör minsta misstag (som i att flytta). Jag minns hur rädd jag var att Jonathan skulle tycka bättre om dagisfröknarna än mig, jag nästan räknade med det, faktiskt. Men trots att Jonathan och Linnea var här igår, grät Selma utanför dörren när jag gick på toa. Skruttan. Hon trivdes så himla bra här och vi hade ett störtmysigt dygn ihop. Vi tog bilen till havet och då fick hon glädjefnatt.

Selmas del av sängen är mot väggen där jag har byggt ut med kuddar. Funkade finfint. Resten av rummet ska piffas. Här är fortfarande lite kalt.

På tisdag åker hon till Östersund med Linnea (tåg) och Linnea är väldigt lugn när det gäller det. Jag hade nog inte gjort det, eftersom hon antagligen måste göra sina behov på tåget, men Linnea fixar det där. Hon är cool.

De kommer tillbaka när jag är på västkusten så nu går det nästan två veckor innan jag träffar henne igen. Jag åker nästa lördag, och tisdag och onsdag har jag föreläsningar i först Hindås, och dagen efter i Träslövsläge. Alltså ska jag till Fjällbacka först. Jag har inte varit där sedan i somras men behöver åka den vägen för att jag har researchmöte på måndag. 

Så nu sitter jag i alla fall i min gröna soffa och tv:n står på. 

Här sitter jag.

Jag har duschat (lite för kallt för min smak, men jag får det inte varmare, så det måste jag kolla) och har diskat en maskin och tvättat en tvätt (min vita klädsel till fåtöljen.) Tror inte den går att torktumla så den får jag hänga upp på mina två tvättställningar. 

Utöver det härliga att nu vara inflyttad så är det bästa att lägenheten i Farsta har blivit av med tvätt- och diskmaskin (tack vare flyttfirman som hämtade båda och ser till att de kommer till användning någon annanstans) och Jonathans pappa som flyttade tillbaka skåp, satte fast golvlister (?) (ni vet under skåp), spacklat alla tusen hål och lagt på lite färg så att det faktiskt ser superbra ut. Jag är så tacksam för det!

Vi satt här hela kvällen igår. Åt räkor, spelade Alfapet och såg Mello. Mina auktionsstolar passar så himla bra här. Min fyndtavla ska sättas upp perfekt mellan blommorna på väggen. Det svarta lilla skåpet vid ingången till Röda rummet innehåller mitt företag. Hela rummet, 21 kvm, är ju mitt arbetsrum från och med nu. 

Det är så fint och ser stökigare ut på bild är i verkligenheten.

Tv-rummet. Så mysigt. Spegeln ska eventuellt upp. Just nu lutar den mot vägen och står på elementet.

Böcker böcker böcker

Här ska förstås ordnas fint också.

Det som återstår för mig i Farsta är att slänga balkonggolvet, dammsuga och våttorka golven en gång till, samt att montera tillbaka ett par hyllor i städskåpet. Det gör jag på onsdag. 

Så glad och nöjd!

Från hallen. Älskar att mina garderober gick in i passagen. 

Ligger i sängen med datorn på magen.

 Tidigt upp i morgon igen för att åka till Farsta för andra morgonen i rad. Jag ska åka förbi Byggmax och handla klockan 7. 

Mina Newportlampor gör sig bra på de vita hyllorna i tv-rummet. De hyllorna som tidigare stod i förrådet fyllda med böcker och annat, passar superfint här. Jag dirigerade flyttarna dit med dem "så länge" eftersom förrådet är fyllt av kartonger, men nu tänker jag att hyllorna passar perfekt i det tv-rummet.

Ska sätta upp en spegel på väggen under fönstret, tänker jag. Just nu står det på elementet. 

Idag släppte jag in städare, i morgon ska jag möta Jonathans pappa som ska hjälpa mig med lite fix och don, som att lossa tvätt och diskmaskin och spackla hål. Det är sånt han jobbar med så jag betalar honom såklart, är bara så himla glad för att någon kan hjälpa mig.

I morgon kommer också mitt matbord, och på fredag hämtar jag Selma, så jag måste rensat bort allt  tills dess, i värsta fall får jag trycka in det i förrådet så länge. På lördag kväll kommer Jonathan och Linnea på middag och Mello, det ska bli så mysigt! Sedan kör jag dem och Selma hem, så en natt är hon här hos mig.

Sedan åker hon och Linnea tåg till Östersund och är borta över nästa helg när jag är på Västkusten så då går det ett tag till innan Selma och jag ses. Det har varit långa perioder nu, hoppas verkligen att hon ändå vill vara med mig när allt är NORMALT igen. 

Allt gick bra igår, flyttgubbarna, supertrevliga och samarbetsvilliga, kunde inte fatta att jag bara hade bott på 57 kvm, med tanke på alla möbler. Men känslan i Farsta var aldrig att det var övermöblerat. Det vita skåpet fick de aldrig in, så jag behöver en ny lösning för mina ytterkläder, kanske beställa två smala garderober så småningom istället för en stor. Just nu hänger allt på en klädställning från Ikea, men det är ingen långvarig lösning. 

De stora bruna garderoberna fick de demontera. De två stora, alltså. Så allt tog ju betydligt längre tid en det skulle han gjort och de var fem istället för tre eftersom två fick montera ihop dem igen. Notan för kalaset kommer att bli ENORM. 

Men jag trivs redan så himla bra här inne i myset. Tv-rummet är redan möjligt att hänga i, idag tog jag en tupplur i soffan, och i matrummet/vardagsrummet kommer ju matbordet i morgon och då får vi se hur jag ska placera det. Ugnen funkar perfekt, älskar torktumlaren och diskmaskinen är också superbra. 

Typ så!

Nästa vecka måste jag jobba, så skönt att pappa Thomas fixar det som behöver göras i min lägenhet och att jag bara behöver komma ihåg att lämna nycklarna och ta loss golvet som är lagt på balkongen. 

 

På hotellet,

 somnade 21 och vaknade 4.20. Det är så mycket att tänka på framöver, så det gjorde mig klarvaken. Jag har nu mejlat Familjebostäder för att få reda på om jag kan få hjälp med att demontera tvätt- och diskmaskin, så att jag sedan kan leja någon/eller sälja, sedan måste jag fixa spackel till alla hål och spackla. Sätta fast lister som har legat i förrådet etc.

När jag lämnar hotellet ska jag åka förbi Farsta och se om jag kan få tag på det som ligger i kyl och frys, för det glömde jag igår. Och innan lasset kommer tänker jag att det är superduper att kanske handla så att jag har mat ett tag. Han som packade ihop allt för mig igår att han trodde att det skulle typ ta två tre timmar att lasta, sedan tar det ju drygt en halvtimma att köra, så då är de tidigast hos mig på Ingarö klockan elva, skulle jag tro. Jag beskrev den krångliga trappan igår men han trodde att det skulle gå. Håll tummarna!

Om en stund ska jag äta frukost, det vill säga bacon och skinka typ, sedan tar jag en banan och drar. Hade tänkt jobba men har inte ro till det idag.

Fast efter en snabb visit i frukostmatsalen visade det sig att jag inte hade det i hotellpriset och då struntar jag i det och tar min banan, istället. Det kostar rejält och om man knappt äter är det hutlöst. Hade jag däremot varit som för bara ett par år sedan hade jag ju fyllt tallriken med allt. Those days are over. 

Inflyttningsdag. WOHOOO. Och på torsdag kommer mitt stora matbord. Och på fredag kommer Selma. Wohooo för det också. Jag hoppas så att hon kommer att trivas hos mig, trots att lägenheten kommer att vara fylld av möbler. 

Jag är peppig och stressad på samma gång. Det blir bra när det blir klart! Mest är jag nyfiken på hur röda rummet kommer att bli som tv-rum. Jag tror att jag kan göra det mysigt, men man vet ju aldrig. 

Det känns som om jag fixar och fixar,

 ändå hinner jag inte med allt jag borde göra.

Men det är väl därför jag har anlitat någon som packar åt mig. Så fokus från nu fram till 8 är att blunda och slänga blandat skräp UTAN ATT SORTERA! Jag skäms som en hund, men det kan inte hjälpas. Det måste bort.

Igår när jag höll på som bäst i badrummet kröp en silverfisk fram. Det har jag inte sett någon på väldigt länge, och var den här kom ifrån har jag inte en aning om. Jag bara hoppas att jag inte får med några till Ingarö. Jag hatar silverfiskar och har varit mycket nöjd med att kunna utrota dem. 

När jag har sett någon har jag alltid haft kartonger i lägenheten men det har jag ju inte den här gången. JAJA, bara de inte flyttar med är jag nöjd. Jag har packat i plastlådor (badrummet till exempel, eftersom jag vill ha koll på vad som hamnar var) men de lägger nog över allt i papperskartonger ändå. 

Just nu försöker jag andas och dricka mitt morgonkaffe. Jag la mig halv åtta igår, vaknade 23.00, var säkert vaken till 00.30, men sedan somnade jag faktiskt om till kl 5 när klockan ringde. 

Där har vi det. Åsa lämnar Farsta.

Etapp ett är härmed inledd! Wohooo!

Sliter som ett litet djur,

 men det lönar sig tror jag

Idag, efter två koppar kaffe och så fort det ljusnar, drar jag till Ingarö och monterar stativ till tv:n, vidare till Återvinningscentralen och slänger grejer innan jag åker hem och fixar resten. Förrådet måste rensas upp lite, garderober måste dammas på ovansidan dit jag inte når, trots stege, så har en dammvippa, det får räcka. 

Det kommer att bli fint när det är klart. Matbordet kommer den 22a, som väl är torsdag?

Källarförrådet är i princip klart, men jag måste förbereda förrådet på Ingarö lite. Balkongen är också nästan klar (gårdagens största hurra för herregud vad jag har bävat för den!), ska bara slänga golvet som måste bort innan nästa hyresgäst kommer. 

Jag har i alla fall koll på mina grejer nu, förutom tre kartongen i källaren som jag inte har öppnat. De får stå längst in i förrådet så får jag kolla dem när jag har tid någon gång. Det är gamla grejer, dockor och nallar, typ, både mina och Jonathans, så ska förmodligen slängas men jag vill ju kolla på det först och det hinner jag inte nu. 

Byrå slängd (var trasig, hade inget baksida), dörrar rensade från tusen bilder och annat som man kan sätta upp med magneter. 

Där har vi det. Dagen innan DAGEN. I natt sover jag sista natten i Farsta. 8.00 i morgon ska det börja packas. Just nu ser jag mest fram emot att det är flyttat och klart. 

Jag får inte glömma att packa en liten väska med övernattningskläder. Det är ju bra om jag är hel och ren när jag ska till hotellet. 

När lasset kommer till Ingarö på tisdag vet jag inte. Möjligtvis packar de in allt i transporten i morgon, de ska ju hinna packa upp på tisdag också. I don´t know, glömde fråga. 

Jag är så glad att jag åkte iväg och skrev början på nästa bok, det var så välgörande för min hud som har klarat att både jobba och packa sedan jag kom hem. Jag har handskar på mig så fort jag hanterar kartong, men för övrigt använder jag händerna hela tiden och behöver sällan smörja in dem. Kanske fem gånger om dagen mot 1 gång i timman tidigare. 

Tjohopp, för det. Nu ska jag packa ihop och dra.