Jag tror att jag missar mitt mål med 2000 ord till på söndag.

De här kapitlen tar tid, mest för att jag fastnar i research som jag verkligen borde göra i redigeringen istället för nu. Men jag vill att gatan, backen, huset eller vad det nu än är, ska vara rätt direkt tydligen.
Min mamma är ett utmärkt bollplank i den här romanen, varför kan jag inte berätta men jag kan säga att det är mycket bra att ha ett sådant uppslagsverk i familjen.
I Ett oväntat besök var ju min gamla bästis Jein min ledstång. Hon har hästgården där en del av romanen utspelas och hon och hennes tävlingshoppande döttrar visste ju allt! Bara att ringa när jag körde fast. Grymt, faktiskt.

Alla lägenhetsvisningar över för den här gången och jag har börjat tvätta inför måndagens resa.
T-shirts, sittvänliga klänningar, shorts och flipflops, solglasögon, läs och datorglasögon och vanliga glasögon, underkläder, hatt och toalettsaker.
Det är väl allt?
Just det, läsplattan förstås. Den måste jag ladda!

Och packa laddare till datorn och telefonen.
Och biljetter och pass och plånbok OCH telefonen OCH DATORN och glasögon i handbagaget. En liten plastpåse med alla mina läppglans och näsdroppar. Tror jag har en sedan förra resan.
Just det 2: huvudvärkstabletter. Förra resan blev jag sjuk och tack och lov hade mamma ju med sig alvedon och sånt.

Jag har ingen adapter. Förra gången använde vi mammas. Det kanske finns på Arlanda.
Och en kofta kanske är bra? Ibland är det skönt att ha inomhus om man har dragit på AC:n för mycket.

Ja, det var väl packlistan.
KAFFE, för bövelen.
Jag har redan packat ned hormonerna, för annars går det åt pipan.
Har jag glömt något?

Se så bra.
Nu kan jag gå tillbaka hit och titta på vad jag måste packa.
Man måste älska det där med en blogg.