och inte ett dugg bättre, men tror att det beror på att jag åkte tåg i två dagar, varav tågresan igår inte var rolig. Fy fan, rent ut sagt.
Det var bättre på resan i tisdags, men sedan blev det väl för mycket att sitta på teatern, sitta på en middag och sedan sitta på ett tåget hem.
Jag har i alla hämtat bilen som var på service (ny ruta och småsaker, = 6200 kr), och blivit intervjuad medan jag haltade runt på en promenad, för min kompis med alla hästarna, som egentligen är sjukgymnast, beordrade Alvedon var fjärde timma, promenader och vila. Inte sitta eller stå stilla.
Hon fattade inte heller varför jag håller på med kortison och ska sola händer och fötter, när jag kan få sprutor som kan fungera superbra, och hon har förstås rätt. Min psoriasis är kanske inte så utbredd på kroppen, men den är onekligen på ställen som ställer till det rejält för mig.
Egentligen skulle jag hänga med till Jonathans pappa på lördag, men de får ta sig dit själva, för min bil är parkerad tills jag blir bättre. Jag hoppas så att jag är bra nog att jobba nästa vecka, håll alla tummar!
Typ så, torsdag. Det kunde varit värre. This too shall pass.
(Det är konstigt att man aldrig är mer sugen på att träna än när man inte kan göra det.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar