Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

söndag 2 oktober 2022

När jag skickade manus kände jag mig nöjd,

 det gör jag NATURLIGTVIS inte längre. Smörja. Sämre berättat än något annat jag har skrivit. Jag vet nu exakt var jag borde ha gjort, men som jag inte gjorde, och min förläggare kommer förstås att få en chock av att jag inte kan bättre än så här efter så många böcker.  Jag vet inte när jag får hennes feedback, men tror rätt snart. Det är nervigt. 

Där har vi det. Söndagens missmod efter fredagens hybris. 

Men allt är som det brukar, jag är där jag ska vara, som min gamla terapeut brukade säga. 

Jag hade tänkt sova ut idag men det gick sådär när det började smattra hårt mot fönsterblecket vid halv åtta. Och sedan gav jag upp och tänker att jag kan ta en tupplur senare om jag vill. Jag ska småstäda idag, rensa, tvätta håret och kanske ge mig själv nya ögonbryn. Lite sånt pyssel. Och jag behöver handla. Ägg, och annat som varar tills jag är tillbaka i stan igen om en vecka. 

På tisdag ska Linnea vara med på tv 4, det är kanelbullens dag och vad hon ska baka är ju givet. Jag åker till Fjällbacka efter programmet för det vill jag ju inte missa. 

Det blev en supermysig eftermiddag igår. Jonathan och jag åt lunch på en restaurang på Söder, och efteråt beställde jag kaffe som serverades i en mugg utan öra. OCH den var fylld till brädden. Stekhet, så när jag lyfte den tappade jag den över mina kläder (och golvet och stolen). Tack och lov var jeansen tjocka nog att hålla värmen borta. Att fylla en kopp utan öra till bredden är inte begåvat, och jag borde förstås sagt ifrån, men tack och lov gick det ju bra och de som satt vid bordet bredvid klarade precis sina kläder. 

Men det var skönt ute så mina byxor torkade snabbt, när vi promenerade runt på Söder och sedan ned till kajen mitt emot Hammarby sjöstad där vi åt glass som dessert. 

Fyra timmar senare släppte jag av Jonathan hemma i Sumpan igen. 

Nu har jag börjat ta fram vinterjackor, insåg att det kanske börjar bli dags på riktigt. Tunna dunjackor funkar ju alltid. 



Två H&M och en Peak Performance

Och min bästa gröna, som jag köpte billigt på Stadium och som visade sig vara det mest användbara plagget någonsin. Den åker alltid på, speciellt på vardagar och det är ju sådana jag har mest i mitt liv. 



Favvisjacka. Pälskrage är väl ute sedan länge, misstänker jag, men jag kör. Den går annars att ta av.



Dyrgrip från Dsquared2. Den använder jag när jag ska vara fin. Västen går att ta av men den är absolut coolast när den sitter på. Knallrosa och rött måste man ju bara gilla! Jag blundade när jag betalade. Vanligtvis fyndar jag ju på rea, men den här köpte jag på NK och då var den nog rätt ny, tror jag. Ingen rea i alla fall.
Köper man dyrt ska man aldrig googla plagget för man bli ju förkrossad om det är rea på det någonstans som man inte har vetat om.
Mitt bästa reaköp är forfarande min rådsjursmönstrade Burberryrock. 70-80 % rea (minns inte riktigt). Hade kostat 28 000. Kommer att kunna ha den hela livet (coolaste 98-åringen någonsin). Hittade en exakt likadan second hand för 13 500. Det är femtusen mer än jag betalde för den som ny. 


Typ så, söndag i Farsta. Bra dag, så här långt.

Inga kommentarer: