Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

torsdag 25 maj 2023

And we soon have a OMSLAG

på bok 20 (den med release i januari, ni vet). Hurra. Redan första skisserna var på helt och hållet rätt väg. Annars kan det där ta ett tag att hitta rätt i, men designern hade förstått vad Teresa bett om, och när vi pratade om förslagen idag var vi helt och hållet överens om vilken feedback vi skulle ge. 

Det värsta i det här underbart snabbfotade projektet är inte att manusdeadline är 15 juli, det borde jag fixa, utan att det förmodligen kommer en fråga om säljtext snart, alltså den vi ska använda oss av i presentationer till handeln. Det är typ åtta månader kvar, och det är KORT tid i förlagsbranschen. Höstkatalogen är precis presenterad och den här kommer ju i nästa. 

Vad man kommer att vilja ha är som en baksidestext. 

WELL.

Om man inte har skrivit mer än jag har gjort hittills så kan det bli krångligt. Men jag får väl ljuga ihop några huvuddrag och sedan hoppas på att det blir ungefär så. 

Jag har två hela korrdagar kvar med Aldrig ensam (80 sidor per dag med linjal-läsning), men sedan ska jag lägga in en grej jag har tänkt på i Bok 20, och sedan är det bara att tuta och köra på denna FEELGOODGOODIGA FEELGOOD.

Tjohej!

Idag har jag lämnat in dubbdäcken, försökt förstå mig på min nya bil lite bättre, och tagit "ett varv runt Farsta" Jag sitter bra, idag höjde jag sätet och det funkade finfint det också. Man ser ju onekligen bättre ju högre man sitter, men samtidigt måste mina korta ben och småkänsliga rygg ha det gött, så det brukar ta ett tag innan jag landar i rätt position. 

All teknik den andra hade får jag helt enkelt glömma nu, för den här är mer en handgriplig bil. MAN MÅSTE ÖPPNA BAKLUCKAN SJÄLV. Till exempel. Den lyser heller inte upp och fäller upp backspeglarna när jag kommer. Här startar man numera med nyckel, inte startknapp och bilen känner inte alls när jag är med nyckeln i närheten av den. Det går heller inte att fälla in backspeglarna. Just det är väl rätt mossigt, eller hur?

Men den har tack och lov pipvarnare för sidor fram och bak, vilket ju behövs när jag ska ut ur garaget och inte riktigt, än så länge, har koll på avstånden. Det och backkameran är svinbra. 

En funktion som finns, som jag inte hade på den andra, är en "distansvärmare" som man kan aktivera som gör att snö smälter och kupén blir skön (jag har inte riktigt begripit det där än, får läsa på). Funktionen har i alla fall en egen liten fjärrkontroll. Å andra sidan har jag än så länge garage, och behöver inte tänka på det. Det skulle vara om jag ska stå ute då, men det gör jag sällan såpass länge att bilen blir iskall och snö läggs på hög. Kanske om jag är i Fjällbacka på vintern, då. Eller om jag åker till fjällen. 

Sedan har den dragkrok och det kan ju vara bra att ha. Jag har aldrig kört med släp. Det skulle minst sagt bli en utmaning. Kul utmaning, om jag får träna på typ brorsans gård med gårdsplan. 

Bäst hittills är draget i den, det är kul när den bara sticker. Jag älskar raketbilar. Och så är den väldigt snygg. Och söt, eftersom den är mindre än Hyndan. Jag är redan förtjust i den, känner jag. Den är lite mer feminin. Sätena har vita linjer runt om. En detalj som jag också tycker om. 



De här solglasen är oslipade. Jag glömde ju mina hos Jonathan och har inte hämtat dem än, men de här funkar precis lika bra/dåligt.

Igår var jag ju också hos optikern igen, mina två nya par var inte okej på ena ögat men bra på det andra.

Och nu var det en ny person på Synoptik, en man, och han var så fruktansvärt noggrann och lugn. Skitduktig! Heja Synoptik Farsta centrum!

Han kollade betydligt fler saker än andra har gjort, det var min upplevelse i alla fall. 

OM han har hittat rätt, det vet vi när de nya glasen kommer, ska jag ta receptet till Specsavers i Nacka så får de byta glas på mina sex par. Där var de i alla fall trevliga när jag var inne för att fråga hur jag skulle göra. Butiken i Haninge kommer jag aldrig mer att sätta min fot i. 



Dagens tidiga lunch pga upp klockan 7. 
Eftersom sötpotatis är antiinflammatoriskt, i AIP är det i alla fall okej att äta, så äter jag MYCKET. Så gott att slänga in i ugnen. 
Jag skivar dem, vänder dem i olja, öser på peppar. Saltar jag först när det är klart. Jag bryr mig inte om dem ett dugg när de är i ugnen, jag vänder inte på dem, men det kan man väl göra om man vill. 27 minuter, lika länge som de tjocka goda kycklingfiléerna behöver för att bli genomstekta. Gärna lår, gud vad goda de är. Jag äter bara ekologiskt och då är de väldigt stora med skinn på. 

Typ så, denna torsdag. 

Bra dag, så här långt!


 

1 kommentar:

Eva-Lotta sa...

Det låter som en bra dag ☺️