Manusdag,

 Bok 20.

Lite seg idag, fick ont i magen i natt och då bröts den braiga nattsömnen.

Men ingen fara på taket med magen, jag vet varför: jag åt en hel bytta popcorn på biografen. Vi så Lilla sjöjungfrun, så himla fin film. Linnea och jag grät på slutet, inte Jonathan den här gången. Annars är han bra på att bli berörd.

Jag gick runt en stund i Mall of Scandinavia innan bion och gick in och ut i butiker, handlade schampo inpackning och en ny hårspray, åt lunch (Chèvresallad hos Klangs, så god!) och tog kaffet på restaurang Drama vid biografen. Gott kaffe och väldigt lugn miljö. 

En heldag för ÅsaPåsa. 

Sedan kom ju de där två tofsviporna från Sumpan, och då blev ju dagen komplett förstås. Vi har aldrig firat mors dag, det är för mig en helt oviktig dag. Jag inga som helst förväntningar på Jonathan varken när det gäller det, eller annat som jag tycker att han bör göra för min skull. Och har jag något jag behöver hjälp med från honom så ber jag bara om det och då får jag den hjälpen, mors dag eller inte. 

Som när jag låg på sjukan för ett par år sedan (2,5 vid det här laget, väl, det var efter det mitt psoriasis kom tillbaka efter 40 år), och inte hade varken laddare eller annat med mig eftersom jag blev inlagd akut. Då köpte han det jag behövde och tog en taxi till sjukhuset med det. 

I alla fall: efteråt körde jag hem dem i nya vrålåket och fick konstaterat hur väldig liten den här bilen är jmf med Hyndan, för det var trångt i baksätet för Linnea. Å andra sidan åker ju de sällan långa sträckor med mig, så det spelar ju ingen roll. 

Så här åt jag min egen Chèvre hemma i helgen, med honung och jordgubbar. SVINGOTT! Getost sägs funka med AIP, popcorn också. 

Fast popcorn kan kvitta (och ont i magen vill jag verkligen inte ha). 

Den här osten däremot, så god ju!

Den ser stor ut, den lilla gumman. 

Och det som ska till Fjällbacka som är skrymmande, har jag redan tagit dit. Det går utmärkt att fälla sätena bak om jag behöver mer utrymme. Men om vi till exempel skulle åka iväg tillsammans och behöver packa resväskor blir det trångt som satan. 

Det är ju intressant att tänka tillbaka på min bilkarriär, där jag körde Fårdan tills hon helt var slut. Jag fick 74 kr för henne. Sann historia. Först var hon en förmånsbil på jobbet, som jag fick köpa ut. När hon till sist var väldans trött och värd 74 kronor, hade jag haft henne i  23 tusen mil, typ. Har för mig att hon var årsmodell 2000 och hon höll till 2019, kanske? Inget funkade längre, men att då köpa ny bil tidigare, medan hon hade ett andrahandsvärde, fanns inte på kartan eftersom jag inte hade råd. Jag satt på en kudde, och jag körde med rutorna nere eftersom aricondition var trasig och hon gick i baklås när det var kallt ute. Att skrapa rutor med nyckeln i var inte att tänka på, i alla fall inte om man glömde att INTE stänga bildörren. 

Men efter Fårdag gick det fort. Först en svart Honda, som sedan blev en dyrare röd Honda, som sedan blev Hyndan och nu då Rockan.  

WELL WELL

I lördags skickade jag ju resultatet av sista korrläsningen till Lena, min redaktör och nu, måndag morgon – inför nytt bokskrivande – jag är  supertaggad. Fick i helgen veta att Anna Maria Käll också läser in den nya feelgoodiga två-boksserien och det gjorde mig så glad! Jag var rädd att hon var för uppbokad för det är ju korta puckar med bok 20, men det funkade tydligen. Hurra!

Målet den här veckan är 10 000. Och när dagens, gärna 2000, är avklarade ska jag handla. Min älskade fotsalva, Helosan (bäst i Åsatest), är slut och så kan vi inte ha det. Den smörjer jag in fötterna med varje morgon. Det och lite annat smått och gott, behöver jag få hem från Ica Maxi. Men det är senare. Nu ska jag jobba, tjohej!