Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

onsdag 21 juli 2021

Då är alla nödvändiga dokument på plats,

 det vill säga utprintade.

Jag är den gamla klassens flicka och gillar att ha allt på papper. Både flightpass, vaccinationsintyg och biljetter ligger nu i en gul plastficka tillsammans med passet (som in sin tur ligger i sitt väldigt flashiga fodral från Fendi, fint ska det va´).




Älskar mitt passfodral. Älskar. Jag ska bli en sådan där dam som har sådana här saker i evighet. Scarves, handväskor och andra ting som alltid håller stilen. 

Den här resan är jag så planerad att jag väl glömmer hälften.

Igår var en riktigt seg dag, jag har en sådan emellanåt, och då är det bara att ge upp och låta kroppen bestämma. Jag har ju tack och lov den möjligheten. Så jag gjorde jobbmässigt i alla fall 80% av det jag skulle, men sedan var jag så fruktansvärt trött att det bara inte gick att vara uppe. 

Så jag la mig i mitt mörka sovrum, såg ett avsnitt av Sex and city, och somnade i en timma. Det var exakt det jag behövde, för resten av dagen och kvällen var jag pigg och somnade ändå perfekt strax innan tolv.

Idag var jag uppe vid halv åtta, fixade kaffe och dokument och nu ska jag strax börja jobba. 1700 kvar till 20 tusen, och jag tror att det får räcka. I morgon vill jag städa och göra fint, ta hand om mina blommor, slänga skräp och sånt. Se om något behöver slängas i kylskåpet, men det tror jag faktiskt inte. Jag har köpt med tanke på att det ska hålla, så ägg, yoghurt och sånt har datum som funkar. Mer än så behöver jag ju inte när jag kommer hem. Dessutom har jag förstås lägenhetsvakter som kommer hit och ser till mitt krimskrams, men tänker alltid att alla tjyvar skulle bli så besvikna om de försökte ta sig in genom min säkerhetsdörr, för först tar det en lång stund att bryta upp den och på insidan finns på sin höjd damkläder. 

Jag minns när jag bodde i Årstadal och polisen skulle bryta sig in i en lägenhet längre ned i huset. Herregud som de fick hålla på innan de kom in. Och med sju lägenheter på mitt våningsplan vore det en rätt korkad tjyv som i så fall gav sig på en av dörrarna.

Det var det.

Onsdag.

Bra dag så här långt!


Tillägg; jag har aldrig åkt iväg med så här få ord i bagaget, jag landade idag strax under 20 tusen, men har betydligt längre tid på mig när jag kommer hem än jag brukar. Deadline är sista september och med en takt på 1500 om dagen (utöver Cypern där takten ska vara högre) borde jag klara mig med marginal. Jag behöver i alla fall inte pressa mig just nu!

Heja Åsa!


Inga kommentarer: