Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

torsdag 22 juli 2021

22 juli.

 Så här skrev jag om det, 2011.

Jag minns också E6:an mellan Uddevalla och Tanum, dit vi var på väg dagen efter, hur norrmän vrålade förbi i sina bilar (vanligtvis säger man "norrman förstås") och jag tänkte att de kanske var på väg till Utöya. Samma morgon hade ju världen fått veta att 80-talet unga var döda. 

Och så minns jag att 4an sände norska tv2 (tror jag att det var) och att en reporter sa till en polistalesman i Oslo efter sprängdådet där, att det kom rapporter från Utöya om att det var en skjutning där också, men att polisen sa nej nej det är fel, och att om något händer där är det ett annat polisdistrikt. 

Förvirringen var naturligtvis stor, det är fullt förståeligt. Det var väl också terroristens mål. 

Jag vet inte hur man går vidare efter att ha förlorat sitt barn, varken på det sättet eller av andra anledningar. Men jag vet att människor gör det till sist och inget är mer hoppfullt och berör mig mer än just det. Livet går, i alla fall för de allra flesta, på ett eller annat sätt vidare. Är inte det fantastiskt? Fast glömmer gör man förstås aldrig. Det hoppas jag att ingen gör. 


Jag var uppe tidigt idag, klockan ringde 6 men då var jag också uppe i natt på toa. Nu har jag duschat, rakat benen, tvättat håret, färgat ögonbrynen och ätit frukost samt stekt två ägg som jag ska äta i natt tillsammans med mitt kaffe. Ikväll ska jag ta en snabbdusch till, innan jag lägger mig i min säng som jag ska bädda nytt i om en stund, när jag har städat i sovrummet.  Ni fattar vilken planerare jag är!

Det är städning som gäller nu ett tag, sedan får vi se om solen är kvar på balkongen när jag är klar. Det ska molna på sig här idag. Jag skulle gärna ägna min bleka rygg lite uppmärksamhet i solen, men det är heller inte viktigt som i VIKTIGT. Mest av allt behöver jag hålla mig vaken till 20.00, det är VIKTIGT, sedan ska jag försöka sova fram till 02. Vi får väl se hur det går, jag misstänker att jag kommer att lida av svår resfeber den här gången.



Hur kan man behöva TVÅ necessärer? Jag har verkligen försökt att ha mindre med mig, har småflaskor med schampo och balsam. Ingen bodylotion eller duschcreme, det köper jag där, bara ansiktsregöring och en flaska solskydd, ändå behöver jag två. Det är mina piller, salvor, magmedicin, pyttelite smink som jag aldrig kommer att använda, och smågrejer som uppenbarligen tar plats. JAJA.

Jag försökte checka in via länken jag fick från Ving, men eftersom jag ska ta med grejer i kabinen (dator och sånt med batterier) så gick det inte (tror i alla fall att det var anledningen). Jaja, jag checkar in vid disken i morgon, det går lika bra. Jag planerar att vara i god tid (peppar peppar peppar). Jag tar bilen, har FÖRSTÅS redan bokat plats, och behöver dessutom växla lite pengar. Enda gången jag använder kontanter är när jag reser för i både England och USA har jag mer än en gång råkat ut för (mest i taxi) att kortmaskinen "är trasig." 

Typ så, denna minnesdag. 


Inga kommentarer: