Mina föreläsningar.

VAD JAG GÖR UNDER FÖRFATTARBESÖKEN

Föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras.

Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka.

Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling.

Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär.

För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek.

Bokning sker via Författarcentrum

ALLT INSTÄLLT I NULÄGET.

Deltar gärna digitalt, och även dessa bokningar går via Författarcentrum.



”Med sin åttonde roman Ett oväntat besök befäster Åsa Hellberg sin position som en av landets bättre

feelgoodförfattare.” BTJ


”Varm och välskriven feelgood, en mustig story med överraskande och allvarliga vändningar. Jag bedåras ...”TTTTTara



”Det finns vissa böcker man bara sugs in i direkt. Åsa Hellbergs Välkommen till Flanagans är en sådan bok. Längtar så efter nästa del!!” - Bokmoster

”Det har gått några dagar sen jag slog ihop boken… WOW! Jag tänker inte recensera, mer än att säga till er att detta är en bok som absolut inte går att lägga ifrån sig förrän sista sidan är utläst och att du då blir galen eftersom du absolut inte ville lämna Fjällbacka eller London!” - Kustboktanten

”Hellbergs senaste bok är en riktig feel goodpralin. Som en blandning mellan hennes Sonja-böcker och SVTs tv-serie ”Vår tid är nu!” - Mediaknarkarn

”Åh nej, den är slut … Hade kunnat, och verkligen velat, sträckläsa den förra helgen men tvingade mig att hushålla med den så att den räckte hela veckan! Tack och lov att det är första delen i en serie - vill ha del 2 nu!" - Bokmalenmalin

"I välkommen till Flanagans öppnar Åsa Hellberg portarna till hotellet Flanagans. Hon bjuder samtidigt in till Fjällbacka och London 1949 och kring 1960. Och hon gör det så bra! Jag älskar kvinnorna på Flanagans, drivet i berättelsen, miljön och (sist men inte minst) omslaget!" - Bokenanna


ANDRA DELEN AV FLANGANS, KVINNORNA PÅ FLANAGANS, KOMMER 1 JULI.

söndag 30 maj 2021

Jag har en känsla av att gullegull går hem.

 Som i litet, gulligt och okomplicerat heterosexuellt och vitt som i hudfärg. OM det är komplicerat är det ett jobb eller en kärlek som strular till det. 

För egen del skulle det enbart vara cyniskt att skriva en sådan roman. Det kan ju inte bara vara deckarens roll att beskriva samhällsproblem? 

Men det verkar inte frågas efter i feelgoodform och det förvånar mig faktiskt lite. Det blir ju roligare böcker om inte alla har samma bakgrund, det tycker i alla fall jag. 

JAJA.

Min senaste roman dedikerar jag till ensamstående mammor. Det passar ju bra att avslöja en sådan här dag. 

Med ensam menar jag inte alla dem som har barnen på halvtid, utan dem som faktiskt är ensamma. Om försörjning, omtanke, uppfostran och allt annat ett barn behöver för att bli en hygglig människa. 

Så Grattis på Mors dag till alla er som inte har en pappa i närheten som påminner om vilken dag det är. Jag tycker att ni är grymmast i hela världen!


Den här ensamma mamman har fått ett samtal från sin son och har ringt till sin egen mamma. Och så har jag jobbat, kommit ännu en pytteliten bit på väg in i andra kapitlet och suttit på balkongen exakt så länge som min hud tål. Under parasollet ska jag sitta när jag har dammsugit bort allt ludd från asken och det verkar vara dumt att göra innan den har släppt allt det där vita som sitter på varenda gren. 

 




Nu ska jag se en tv-serie, tjohej. 






3 kommentarer:

Annika Estassy sa...

Detta är intressant tycker jag – det finns ju en falang som tycker att vita inte har rätt att skriva om hur det är att vara svart. Tänk också på vilken debatt det blev kring översättning av poeten Amanda Gormans dikt, den hon läste upp vid president Bidens installation. Kan en icke-binär vit europé helt sätta sig in i en mörkhyad amerikansk kvinnas situation? Svåra men intressanta frågor tycker jag. Och vi ska absolut inte lämna walk over till deckarna när det gäller att beskriva samhällsproblem. :)

Åsa Hellberg sa...

Jag tänker att det beror helt och hållet på vilken historia man ska skriva och man kan ju faktiskt utgå från att även svarta människor, eller med annan hudfärg/sexualitet etc är precis som vem som helst.
Man kanske inte behöver problematisera just det. Man kan lika gärna göra problemet kvinnligt.

Åsa Hellberg sa...

Men håller med, ingen walk over! :)