Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

söndag 18 juli 2021

Det gick inte alls bra att gå upp halv åtta.

 Jag vaknade tidigare, vet inte när, och låg och vred mig ett bra tag så när klockan ringde stängde jag av den och sov vidare till halv nio. Nu ska jag handla innan jag tar tag i manus. 

Det är hemska nyheter från Flemingsberg i Huddinge. Jag hoppas verkligen att man får tag på dem som gjorde det och att barnen klarar sig. 

Skjutningarna drabbar ju många även när gängen bara skjuter på varandra.  Föräldrar, syskon, familj, grannar (till och med jag var ju i närheten och jag flyttade mycket tack vare skottlossningen i lägenheten under min) ... och så drabbar det förstås alla skötsamma, härliga och inte ett dugg våldsbenägna invandrare, som klumpas ihop och får skulden för vad några individer gör. Det är också fruktansvärt. 

Vi brukar säga att inte alla män slåss, well, det gör inte alla invandrare heller. Och de som brukar våld ska lagföras. De som inte är svenska medborgare utvisas. Det enda utesluter inte det andra, man måste kunna ha två tankar i huvudet samtidigt. Högerpolitikerna, som blir allt fler till antalet ju mer Kristersson och hetsar upp sig, vill gärna bara ägna sig åt en. 

Det finns ingen svensk, höger eller vänster, som inte vill att skjutningarna ska upphöra. 


Nu har jag druckit upp kaffet och ska jag handla. Eller jobba först handla sen? Ja, så blir det nog istället.

Jobb, sol, handla. Där har vi det!