Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

onsdag 12 juli 2023

Från en Ikeafåtölj till nästa.

Min rygg gillar inte riktigt att jag inte rör på mig (60 mils bilkörning gör verkligen sitt till) så är det uppehåll i allt regn i morgon måste jag ta en promenad någon gång under dagen. Just nu har jag tagit både muskelavslappnande och Alvedon, för att mota Olle i grind, precis som jag gjorde i morse. 

Först idag fikade jag med ett par kusiner till mamma, den yngsta, dotter till Gustav (morfars Svens lillebror – för er som har läst Inte utan min syster) –  är bara åtta år äldre än jag, alltså närmare mig än mamma i ålder.

Sedan jobbade jag som jag skulle och i en paus var jag i Hamburgsund och handlade mat. Inte en enda promenad mer än runt i butiken, 

Tre arbetsdagar kvar, men jag måste skriva klart på två, för jag behöver en dag för genomläsning också. 

I morgon fyller mamma 84 år så då behöver åka iväg på kalas en stund på eftermiddagen (hon bor två mil härifrån), handla lite mer än vad jag hittade idag, och sedan fortsätta jobba när jag kommer hem.

Fredag har jag inget jag måste utöver jobbet (hurra), inte på lördag heller (hurra). I värsta fall får jag be om en dag till, och det får jag säkert, men jag skulle så gärna vilja klara av att sätta punkt och läsa igenom tills på lördag kväll. Håll tummarna!

I morgon är sista dagen på penicillinkuren och jag känner av örat några gånger per dag, det liksom ilar till med lite smärta, men ingen ihållande värk så jag får väl bara vänta på att det läker helt, antar jag. Det är ju meningen att hörseln ska komma tillbaka någon gång också. 

Jag hade en så mysig resa hit igår med Jonathan och Linnea i bilen, resan gick så fort tack vare sällskapet. Vi hade musikquiz där Jonathan spelade och Linnea och jag försökte komma ihåg artisten. Alltid lika roligt.  

Jag släppte av dem vid Avenyn eftersom de skulle på Coldplay. De hade fått superfina platser (via Jonathans jobb) och var sedan på efterfest med bandet. Måste ha varit en fantastisk upplevelse, såklart. Och de var så himla glada, trots regnet. De är duktiga på att ha roligt ihop, skrattar jättemycket och kanske är det en stor del i att de har lyckats manövrera över hinder och gupp de senaste 10,5 åren. De är ju bara 28, snart 29. 



Idag tog de tåget till Stockholm och nu är de hemma igen. Sista juli kommer de hit och stannar i några dagar. Det ska bli så kul att få visa dem den lilla lägenheten. 

Typ så från Fjällbacka! Hejhej



2 kommentarer:

Eva-Lotta sa...

Lycka till med skrivandet!

Åsa Hellberg sa...

Tack, det behöver jag!