Klockan är kvart över fem

 Jag har varit vaken i en timma med ett överansträngt högerknä. Det krävdes en cykeltur. GRRRRR. Jag har haft det förut, samma knä för rätt många år sedan, och även den gången efter cykling (hemma i Farsta, när jag testade att cykla uppför en backe), och det gick det inte över på rätt länge. Då kunde jag varken böja eller sträcka på knäet fullt ut och det känns ostabilt. 

Det gör svinont och jag har tagit värktabletter plus muskelavslappnande och hoppas att det verkar snat. Just nu ligger jag i soffan med benet högt, vilket jag inte tror gör varken till eller från, men det känns bäst. Skönt att gå upp istället för att ligga kvar i sängen och ha ont. Jag har gjort kaffe så det går ingen nöd på mig. 

benet inpackat i mysfilt och vänner på tv:n

Förra året kände jag ingenting när jag cyklade, men igår tog jag väl i lite utan att tänka på det, och dessutom var det kallt i vinden och jag hade shorts. Lägg till lite taskig kondis och 15 dagar penicillin så är väl det en perfekt cocktail för en överansträngning. 

Pissråttsskit!

Men jag tror på att vara igång, mer än att sitta stilla, så så fort jag orkar ska jag duscha, tvätta håret och åka och handla. Det får helt enkelt göra ont. Jag måste ju ha MAT. 

Och jag måste åka till Stockholm på måndag. Vara med på Nyhetsmorgon på torsdag, åka tillbaka hit dagen efter.

Summasummarum, det är pyttelite synd om mig men inte mer än så. Jag hoppas att det går över snabbare den här gången än förra. Jag har manus att redigera och manus att skriva. Fick positiv feedback av Teresa sent igår kväll, vilket gladde mig. Hon kallade bok 20 en "bubblig Åsa-roman" och det fattar man ju vad det är, eller hur?

Nu ska jag dricka kaffe och söka i bloggen efter förra gångens knäont. 

2016 skrev jag:

Mitt högra knä har känts lite ostabilt

vid några tillfällen den senaste månaden och nu får jag ont när jag går en promenad typ.
Mitt på knäet, på framsidan under knäskålen.
Mest ont när jag sträcker på det. När det gör som ondast går det inte att sträcka.
Inte alls ont när jag sitter och inte alls ont alls nu på morgonen innan jag har kommit igång. Kan sträcka utan minsta problem.
Det kan bero på att jag spurtade lite uppför på cykeln, men å andra sidan kände jag av obalansen i det redan innan.