Jag undrar när jag var så nöjd med ett förstamanus senast?

 Som jag hade bävat för tredje delen i Fjällbackaserien. Jag hade grubblat och våndats så länge, velat skjuta bort den så långt som möjligt, men så bestämde jag mig för att ta tag i den direkt efter första redigeringsomgången av tvåan, (det är ju oftast bäst när man känner motstånd har jag upptäckt) och när jag omedelbart hittade rätt ingång och rätt konflikt, var det som om allt blev fruktansvärt enkelt helt plötsligt. 

Jag har älskat de här karaktärerna och deras inbördes relationer. Det gör jag förstås med alla mina karaktärer, men när det går i ett jublande jehu fram till målgång, inbillar jag mig att det är något visst.

JAJA, nu läggs den i min förläggares hög, och även om jag ber på mina bara knän att hon ska läsa IDAG, så kommer hon inte att göra det såklart. Den ska ut i juni NÄSTA år, alltså kan hon läsa i oktober om det är så.

I den här finns anteckningarna till både tvåan och trean. Den var så tjock att jag ville fylla den lite till. 

Men nu har jag tvåan att ägna mig åt från och med måndag och tre veckor framåt (enligt rapport från förläggare och redaktör är det inte mycket jobb som återstår, alltså kan jag bara brodera, det är ju svinroligt, tycker jag), samtidigt som jag ska skriva sprillans nytt. Har jag tur tar jag med mig känslan från det här in i det nya, jag hoppas det. 

Deadline för nytt manus är 15 juli. Klarar jag det har jag skrivit två kompletta manus och redigerat ett, på dryga halvåret. Det är bra gjort av mig. 

Blygsam kan jag bli i morgon, idag ska jag få be om att få vara STOLT över att ha skickat Bok 19 till min förläggare. 

Trevlig helg!