Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

torsdag 2 mars 2023

Slängda blommor/blomväxter

 inga kliande ögon. Om det hänger ihop vet jag inte, men jag har en känsla av att jag känner igen det här (från inte allt för länge sedan) och att jag då trodde att det var lök som låg framme. Nu tror jag att det är de där blommorna, för jag undrar om jag inte hade en sådan då också?

Nåväl, ju färre blommor jag har att ta hand om desto bättre är det framöver när jag är på resande fot (till Fjällbacka, till exempel).

Idag har jag handlat det jag skulle ha gjort igår, jag har tvättat håret, ätit lunch (återigen mina GODA hamburgare – alltså de frysta, färdiga, jag visade igår. Till det blomkålsris, lök och lingonsylt sötad med honung) och fikat på balkongen. Inte jobbat överhuvudtaget. Det beror mest på att jag idag, precis som igår, enbart har redigering på schemat och att jag ligger såpass bra till gällande det att jag kan vara lite latare en dag. Så fort jag har skrivit klart det här blogginlägget ska jag börja. 

Jag har 100 sidor kvar, och om jag tar 20 om dagen (och det hinner jag verkligen jag eftersom det inte är så mycket den här omgången, och det är 18 dagar till deadline) är jag klar på torsdag nästa vecka. 

Det betyder att jag också kan läsa igenom ordentligt när den här redigeringsomgången är klar, och när jag har tagit bort alla anvisningar, färger och pilar hit och dit (alltså typ) och får ett blankt manus framför mig igen är det såååå mycket lättare att läsa texten flytande, tycker jag. När läsningen störst av röda, blå och gröna färger på bokstäverna koncentrerar jag mig mer på förändringar än helheten i sig. 



Fullt av färger och påpekanden. Så fort jag själv skriver nytt blir det i blått. Det Lena har lagt in är rött. Mina ögon läser bäst om allt text är svart. 

I helgen, alltså i lör-sönd, ska jag bara skriva på det nya manuset. Jag vill nå 40 tusen innan måndag. Det är typ 4 kapitel. Just nu är jag på kapitel 23. Det är större press på det än redigeringen om jag ska nå målet, MEN redigeringen är viktigare eftersom målet på det nya är satt av mig, inte av förlaget. 

Där har vi summeringen av precis ingenting, en dag när jag provgick i mina nya Balmainboots när jag handlade, och de passade som en smäck. Men jag nog ändå ska lästa ut dem bara lite i ena foten vid en söm, för jag kände av den och om man gör det efter en timma så kan det bli för jävligt efter två. 



Sömmen där stör en aning bara

Nu har jag flera saker som ska till kem, tvätt och skomakaren (så smidigt med allt sånt på samma ställe). Jag ska lägga upp ett par för långa brallor, tvätta en vit kavaj (det börjar ju bli dags) och fixa skorna. 

Häpp!

2 kommentarer:

Eva-Lotta sa...

En bra dag alltså 😊
Här i södra Småland har vi ett fantastiskt vårväder. Det ska dock snart bli vinter igen, sägs det.

Åsa Hellberg sa...

Vad härligt. Ni är ju alltid lite tidigare med våren än vi är här.