Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

söndag 6 januari 2019

Vaknade av att jag drömde

att jag inte kunde röra mig. Hemsk känsla. Läste om kvicksand igår, säkert därför.

Idag går kläderna iväg, i alla fall de flesta som hänger i garderoben och på en klädställning.
Och så ska jag samtidigt rensa då är tänkt.
Jag tycker att jag gör det emellanåt, men har ändå alldeles för mycket. Jag älskar mina fina klänningar, även dem jag inte kan ha längre (ens om jag går ned i vikt eftersom de är väl urringade för en skrynklig hals). De är som smycken som jag tar fram och tittar på då och då.

Men i år har jag köpstopp.

Det hade jag när jag hade ont i axeln också, men då var det ingen större utmaning eftersom jag ändå inte kunde få på mig några kläder.

Jag ska i alla fall göra ett försök under 2019 med kläder, skor och väskor.
Det enda jag får köpa är underkläder och t-tröjor (eftersom jag sliter det). Just t-tröjor kan man köpa i återanvänd bomull så det kommer jag att göra.
H&M har toppenbra.

Resor och min nya lägenhet ingår inte i köpstoppet. Jag vet fortfarande inte vad jag behöver till Farsta. Allt hänger på hur det blir när alla stora möbler (läs soffor) är på plats.

Igår köpte jag skohyllor på Bauhaus, på nätet.

Här har skorna stått på golvet i garderoben och det samlar så himla mycket damm, men har inte funnits utrymme någon annanstans. I nya finns trots allt en garderob man kan gå in i och som har golvyta över. Där ska de få samsas med en byrå och min printer. På något sätt vill jag ha in hyllan med handväskor där också, vi får väl se vad som funkar.

Det var det.
Nu frukost (ägg och bacon) sedan packa kläder och åka till Farsta.
Wohoo.


2 kommentarer:

Eva-Lotta sa...

Kvinnan i Knäbäckshusen ja. Där som jag går varje år, det vimlar av folk där. Låter helt galet, men vi såg vad havet gjorde med stränderna dagarna innan, så jag kan ändå lite förstå det.

Åsa Hellberg sa...

Så läskigt. Tänk om hon hade varit ensam!