men igår blev det jobbigt när det var en skjutning i Huvudsta. Han har sin studio där, tar buss eller tunnelbana där skjutningen skedde. Även om han nu har ett nytt jobb kommer han ju att vara i studion ibland (inbillar jag mig). Och eftersom Linneas syster är här kanske han passade på att åka dit efter jobbet, tänkte jag.
Sedan svarade han inte på mess och då hann jag jaga upp mig. Till sist, två timmar senare, kontaktade jag Linnea, och då berättade hon att han var ute med kompisar och precis skulle sätta sig i en taxi hem.
Det kryper in under skinnet när det gäller honom, som det inte gör när det gäller mig själv.
Någon dog, en annan förälder kanske drabbades av det som är min största fasa. Fy fan.
Jag läste/hörde någonstans att många vapen kommer från Balkankriget och att vi kommer att se ännu fler när kriget i Ukraina upphör. Det är vapen som inget kontrollerar.
Annars är jag en extremt o-orolig mamma, tror jag. Jag oroar mig inte utan anledning och han roddar ju sitt liv superbra. Idag på Nyhetsmorgon satt tre kvinnor i soffan som har valt att insemineras och få barn själva.
För mig personligen var det mycket enklare än att vara två eftersom jag är så medberoende. Jag hade stressat ihjäl mig om jag skulle ha två personer att ta hand om. Hur man delar sådant är obegripligt i mitt huvud. Jag skulle ta hand om precis allt.
Men för hans del tänker jag att det kanske hade varit bra med två föräldrar, eftersom han blev så utlämnad med bara mig. Inga syskon eller en extraförälder att gå till när han tyckte att jag var värdelös. Inget att dela det med, liksom.
Fast å andra sidan kanske det gjorde mig till en bra förälder. Hoppas det i alla fall.
Typ så, denna lördag när jag INTE har börjat jobba än. Först ska jag ta Hyndan till solen i elva minuter. Det känns som en bra prepp för. Solskyddscreme ska man inte ha över psoriasis om solen ska verka, så att förbereda huden tycker jag själv är smart.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar