Sådana här dagar är jag extra glad för mitt garage.

 Det är inte lätt att sopa snö av en SUV, det kräver klättring och väldigt lång borste. Well, jag ska ändå inte ut idag, av fler skäl än vädret. Det kommer ju kontrollgubbar/tanter hit och ska installera något och jag ska jobba. 30 manussidor kvar att redigera, innan jag tar bort alla markeringar och börjar om igen.

Hurra!

Deadline den 20e, och sedan får jag tillbaka det för ytterligare 3 veckors redigering den 3e april. Den 4e-14e åker jag till Fjällbacka för att fira påsk och föreläsa, så två resdagar går bort i den perioden. Men jag hoppas ha skrivit klart del 3 tills dess, och då kan jag ju 100% fokusera enbart på redigeringen av bok 2.

Och för att stöka till det på riktigt: 1a juni, när tvåan går till tryck, börjar jag skriva på en helt ny bok. Jag har en tvåboksdeal och första delen tänker jag skriva i sommar. 

Det är möjligt att jag samtidigt ska redigera del 3 i Fjällbackaserien, men om det vet jag inget än eftersom jag inte vet när den ska komma ut. Inte när första delen i den nya serien ska komma heller.

Men jag vet att jag, när jag nu har sådan arbetslust, bara behöver fortsätta producera. Utgivningen påverkar inte det alls. Om manus så läggs på hög, tänker jag fortsätta! I alla fall med de två jag har kontrakterade. 

Ni trodde att jag skulle skriva något mer om snökaoset, eller hur?

Well.

Förr, ensam mamma som jag var, hade jag fått panik och antingen inte åkt till jobbet eller åkt hem vid första snöflingan. Jag hade irriterat chefer, avstått möten, allt för min unge. 

Han har en bild av att han var ensam kvar på dagis och det var han inte en enda gång. Tvärtom hämtade jag honom, till hans FÖRTRET, tidigare än alla andra. Fast han verkar ha glömt det. 

8 mars idag. Det är helt sjukt vad kvinnor i världen får stå ut med. 

Jag följer, det jag kan, protesterna i Iran och har sällan känt så enorm respekt för människor som jag gör för kvinnorna där. Deras mod och vilja till förändring, vad det än kostar dem, jag har liksom inga ord för hur imponerande jag tycker att det är. 

Men också imponerad av de män som vågar stå upp och stötta kvinnorna, det är exakt det som behövs. Överallt. Det blir inget förändring om inte män är villiga att ge upp delar av sina privilegier. 

Där har vi det. Jag jobbar, det snöar och än så länge är det här, här hos mig, en bra dag.