Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

fredag 6 januari 2023

Mat och jobb,

 så ser den här Trettondagen ut för min del. Nu är jag färdigfestad (= umgås med någon) innan jag åker till Kanarieöarna och ska bara jobba och förbereda mig på att starta det nya romanprojektet där. 

Från New York kommer rapporter om en fantastisk restaurang och en musikal som var lika fantastisk, och som Jonathan skrev att vi måste se i London. Jag fick ju en resa dit med honom i julklapp, lyllos mig, och att vi två ska gå på musikal där är givet. Så roligt att de gillade den på Broadway: Juliet, skriven av Max Martin. 

Själv var jag ju på ett musikaliskt event igår, Jill Johnson på Cirkus, och när hon sjöng en speciell låt som jag har en relation till, bröt jag ihop på läktaren. Carina visste hur känslig den är för mig, så hon klappade mig bara lugnt på armen tills min reaktion gick över. Otroligt vad musik kan få mig att känna.

Showen var superbra, hon har sin egen stil och integritet som artist tycker jag. Man ser inte henne överallt, utan hon väljer sina projekt noga. Det är i alla fall min känsla. Andra syns hela tiden, i olika sammanhang och lekprogram (och det är verkligen inget fel på det,) men Jill Johnson har valt en annan väg och det inger respekt. 

Typ så. Det snöar hos mig och därför behöver jag skynda mig på lite om jag ska ut och köra bil. 










Tjohooo

1 kommentar:

Eva-Lotta sa...

Det snöar och blåser här idag. Brr!