Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

torsdag 9 maj 2019

Vaknade tidigt,

ingen hosta inatt, desto mer nu men det spelar ju ingen som helst roll.
Hurra och peppar peppar!! peppar

Jag tog en promenad igår och lyssande lite på Backmans nya, och egentligen tycker jag mycket om uppläsaren men här kändes texten jobbig uppläst eftersom ljud inte är mitt förstaval egentligen, så jag ska nog läsa den istället.
Min platta fylls på men någon gång ska jag väl komma ikapp.

Idag är det städning på schemat, sedan möte och någonstans ska jag  också klämma in 20 sidor manus, men jag börjar med röj och städ  (och förstås duschen och HÅRTVÄTTEN) så det är klart.

Grejen är att jag längtar efter att redigera.
Än så länge har jag inte fått någon manusdipp, ni vet som i Jävlaskitbordeslängas. Jag vet inte om det är bra eller dåligt.
Det blir roligare att jobba om man tycker om det, det är ju helt klart. Men betyder det något? Är det här så bra som jag känner i magen att det är?
I don´t know!
Jag har inga testläsare sedan mitt ex och jag gjorde slut, så jag förlitar mig på förläggare och redaktör – och min egen magkänsla.

Ett oväntat besök var en favvis hos mig, inte lika mycket hos förläggare/redaktör, men aldrig har jag väl fått bättre recensioner.
Ska jag ta det som att min magkänsla funkar?
Inte riktigt.
Jag hade en stark känsla för Gloria också, men den blev ingen favorit hos läsarna, så min känsla är nog inte bättre än någon annans (å andra sidan jublade förlaget över den, så vad vet man.)

Just nu säljs allt med ordet lilla i titeln väldigt bra. Jenny Colgan och Nina George är ju galet framgångsrika med sina böcker. Frågan är om de hade nått samma framgång utan gulliga titlar? Kanske, för det är ju himla duktiga författare, men det har nog hjälpt dem i alla fall.

Strategiskt kanske det är rätt att rätta sig in i det ledet, både med titel och omslag.
Men.
Det är inte jag. De senaste omslagen har inte känts hundra för mig del. Visst har de signalerat Feelgoog, men också gulligull, som jag kan kräkas lite av (trots att vissa säkert tycker att mina böcker är kräks också, haha).

I alla fall: Vi försöker att skilja mina böcker från mängden med Välkommen till Flanagans, vilket kan vara smart eller idiotiskt.
Det återstår att se.
Boken är i alla fall GRYM (just nu!) och personligen älskar jag omslaget.

Nu ska jag städa.



6 kommentarer:

simona sa...

Tycker också om omslaget!

Åsa Hellberg sa...

Tack!

Eva-Lotta sa...

Omslaget ser härligt gammaldags ut!

Åsa Hellberg sa...

Tack, Eva-Lotta!!

Annika Estassy sa...

Omslaget är kanon, älskar det! Jag gillar inte heller gulligull så mycket men om nu läsarna gör det ...

Åsa Hellberg sa...

Annika; det är ju det som är svårt.