Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

fredag 3 augusti 2018

Då har jag fixat med försäkringarna


1. Mastercard (som jag köpte resan med)
2. Vardia (min hemförsäkring)

Och sedan betalar ju Ving ut pengar som ni såg i förra inlägget.
Klappat klart och skönt att bli av med.
Om jag får något mer vet jag inte, det är lite snårigt att läsa villkoren, men jag har svårt att tro att de försöker blåsa mig.

Och så har jag börjat tvätta. I morgon ska jag till Mariefred på feelgoodfestivalen och då tänker jag ha den här klänning som sitter ... inte alls, vilket är skönt eftersom min glass-kropp är annorlunda nu än när jag köpte den i början av sommaren.

Senare idag ska jag jobba lite också, läsa igenom min Bookery-förläggares kommentarer så jag vet vad hon behöver när jag startar själva redigeringen på söndag.
Idag måste jag primärt packa upp, tvätta och fixa till det som behövs för att jag ska få lugn och ro.
Torsdag kväll ska Laholmsflickan tillbaka till förlaget och lördag morgon börjar jag redigera Ungdomsromanen, vad den nu kommer att heta. 
Jag strider för ett namn, men är inte säker på att jag får som jag vill, och då har jag faktiskt inte en aning.

Det var det.
Hemma, utan att tappa en enda liten skinnflaga. 
Jag har inte bränt en enda fläck den här resan, men så har jag ju mest jobbat också. Och simmat.
Det är bra för huden, det. Båda två. Jag har psoriasis, men peppar peppar inte haft en fläck på jättemånga år. Men på vintern får jag små hårda lite fjällande märken här och där (de börjar som små kliande finnar typ) som jag tror eventuellt kan vara just psoriasisfläckar även om de inte är typiska. De går i alla fall bort av saltvatten och sol (tror jag i alla fall) och det är typiskt, så var det för mig när jag var liten också då jag hade det på fötter knän och armbågar.

Jag kan också ha det i ett öra, även om någon sa att det var hörselgångseksem, och på hälarna (där en forvårdare sa det utan att jag hade berättat om att jag hade det när jag var ung.)
Så kanske har jag en släng här och där utan att det egentligen märks mer än så.

I alla fall:
Den här resan vill jag göra igen vid nästa manusavslutning. Det var helt perfekt att åka bort, vara totalt närvarande i det jag gjorde, utan att behöva tänka på att jag måste en massa saker som att ta en bil till en badstrand.
En regnig sommar hemma är jag lika avslappnad, men när det är sol "måste" jag ut.

Nu hoppas ju jag kunna flytta 1 oktober, och då får jag gångavstånd till min hemmafavvisstrand. Hurra för det i så fall!


2 kommentarer:

Eva-Lotta sa...

Hoppas du får igenom ditt namn. Borde ju vara du som bestämmer.

Åsa Hellberg sa...

Nej, det är mer ett samarbete runt namn. Mn hittills har jag döpt alla utom Casanovas kvinna, som min dåvarande förläggare kom på.