Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

söndag 5 augusti 2018

Jag tänker på feelgoodfestivalen igår,

och hur olika vi författare är i våra tankar om böckerna men också i våra tillvägagångssätt.
Anna Jansson, som ingick i en av mina gruppsamtal, sa att hennes utgångspunkt alltid är en känsla och utifrån den vill hon berätta något.

Jag måste tyvärr erkänna att jag aldrig vill berätta något.
Så här är det för min del.

"Jaha, Åsa, vad ska du roa dig med närmsta halvåret?"
"Jag ska skriva en bok för att ha något att göra."
"Vad vill du berätta om?"
"Va?"
"Ja, vad ska den handla om?"
"Hur ska jag kunna veta det, jag har ju inte skrivit den än."
"Men den måste väl ha ett budskap?"
"Va? Jag förstår inte."
"En handling, ett ämne?"
"Öh. Nä. Jag ska skriva för att ha något att göra, sa jag ju."
"Har du ingen plan?"
"Nä."
"Men hur får du ihop en bok då?"
"Jag bara skriver. Jag förstår inte frågan."
"Utan budskap?"
"Ja."
"Okej. Lycka till."
"Tack."

3 kommentarer:

Elisabet Nielsen sa...

You made my day, Åsa!
Jag skrattade så jag grät när jag läste det där - och jag har fortfarande kramp i käken.

Åsa Hellberg sa...

Haha

Eva-Lotta sa...

Hade alla tänkt lika hade det väl blivit för lika storys också!